Mission, lärjungaskap och organiska församlingar
Jag får ganska ofta frågan om hur jag tänker kring detta med församlingsanställda utifrån arbetet med enkla missionella församlingar. Jag ska göra mitt bästa att ge ett bra svar på den frågan. Jag vill varna känslig läsare från mer traditionella sammanhang för att en del tankegångar kan verka vara provocerande. Om pulsen går upp, ta en paus och några djupa andetag innan du fortsätter.
Förra veckans bloggserie om gåvorna i Efesierbrevet 4:11 blev välbesökt. Jag har fått en hel del positiv feedback, både på bloggen och i andra sociala medier. Jag fick även några frågor. En fråga som jag fick på Twitter var vad jag menar med ”profetiska ghetton”. Jag tror att närhelst de olika gåvorna frikopplas från varandra och en miljö eller ett sammanhang präglas uteslutande av en slags gåva, då blir det osunt. Med profetiskt ghetto menar jag en församling eller ett sammanhang som uteslutande präglas av den profetiska gåvan/tjänsten och skapar en egen bubbla. Även de andra gåvorna kan skapa sina ghetton. Erfarenheten säger att profeter och evangelister har lättast att hamna i det diket och att apostlar har lättast för att undvika det.
För att förstå vad en profet är behöver man förstå profeterna i GT. Profeter var personer som fungerade som språkrör för Gud för att förmedla hans tilltal till gudsfolket. Profeterna fungerade som Guds provokatörer och inspiratörer. De utmanade status quo, de fördömde död religion och de utmanade Guds folk att leva i hans liv och närvaro.
Jag drivs av drömmen att få se en rörelse av lärjungar som gör lärjungar och enkla, missionella, multiplicerande församlingar som sprider sig som en löpeld i Sverige och Europa. En sak som jag tror är helt avgörande om vi ska få se den drömmen bli en verklighet är de gåvor som beskrivs i Efesierbrevet 4:11.
”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare.”
Det här är del 3 av 6 i Maria Cruz och Rickard Cruz bloggserie om kvinnor som ledare. Författare till denna del: Rickard
För att förstå vad Jesus, den nytestamentliga församlingen och de nytestamentliga författarna har för inställning till kvinnor som ledare så är det en god hjälp att titta på konkreta exempel. Här kommer ett gäng.
Maria från Magdala, Johanna och Susanna – Tre kvinnor som följde Jesus och nämns flera gånger i evangelierna. Vid ett tillfälle står det att Jesus var tillsammans med de tolv lärjungarna – och dessa tre kvinnor. Varför det bara fanns män bland de tolv var förmodligen för att de reste, levde, övernattade och umgicks extremt tätt med varandra under tre års tid och att det hade varit väldigt svårt att göra det med en blandad grupp i det samhället. (Luk 8:1-3)