En av de sakerna som träningshelgerna i Helsingborg och Stockholm innehöll var hur vi kan så ut Guds ord i människors liv på ett sätt som bär frukt i en en rörelse av lärjungar. Peter Farmer utmanade oss att inte använda oss av ett substitut för Guds ord i form av våra egna tolkningar och utläggningar utan faktiskt låta Guds ord tala till människor. En fråga man kan ställa sig är: Vad gör jag människor beroende av? Mig och min undervisning, eller Jesus, Bibeln och gemenskapen?
Pionjär for life!
Ibland verkar det som att pionjärarbete är som en jobbig men nödvändig, inledande fas för att få till stånd fler etablerade församlingar. Jag tror inte att det är så det är tänkt att vara. Jag tror att det skulle behövas många fler församlingar som väljer att inte bli ”etablerade” utan istället blir kvar i pionjärfasen. Alltför många pionjärledare och församlingsplanterare har, om arbetet lyckats, blivit etablerade pastorer. Måste det vara så? Jag tror faktiskt inte det! Varför skulle man exempelvis inte kunna fungera som apostel/pionjär hela livet?
Babels torn idag?
Den sista tiden har jag funderat en hel del på multiplikation. Kanske beror på att jag älskar matematik men jag tror verkligen att multiplikation är en fundamental princip i hur Guds rike fungerar. På Guds hjärta ligger en ständigt utsändande multiplikation medan den mänskliga naturen så lätt fastnar i en samlande addition.
Redan i skapelsen hittar vi det här. Det första Gud säger till människorna i Första Moseboken kapitel 1:28 är ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!” De flesta engelska översättningar använder just ordet ”multiply” (multiplicera). Guds plan var så mycket större än att människorna skulle bli många. Planen var att människorna skulle uppfylla jorden så att hela skapelsen skulle fyllas av hans härlighet och ära.
I Första Mosebok kapitel 11 kan vi läsa om hur människorna gör det rakt motsatta. Istället för att uppfylla jorden samlar de så många människor de kan på en plats för att bygga ett så högt torn som möjligt. Babels torn är ett tydligt tecken på människans uppror mot Gud och att vi så ofta hellre vill göra oss ett namn än att upphöja Hans namn. Berättelsen om Babels torn slutar med att Gud får ta i med hårdhandskarna och genom språkförbistring skingra människorna, mot deras vilja.
Jesus befallde sina lärjungar att gå ut i hela världen för att göra lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar. Jesus prioriterade de få framför de många för att han såg att potentialen, på lång sikt, i en långsam multiplikation alltid är större än en snabb addition. Guds plan genom Jesus är att fullborda det som Han gav de första människorna i uppdrag, nämligen att uppfylla jorden med Hans härlighet. Den första tidens lärjungarörelse präglades av detta. Dock dröjde det inte så länge innan den mänskliga naturens begär efter makt och kontroll började göra sig gällande. Istället för att sända började man samla. Istället för att multiplicera började man addera. Istället för att låta Guds rike vara en rörelse från marginalerna som penitrerade varje del av samhället började man bygga på hisnande höga katedraler.
Vilka Babels torn bygger vi på idag? Kanske det är dags att sluta bygga och börja gå ut? Kanske det är dags för en ny rörelse av lärjungar utan kontroll och högkvarter?
Jag tror det.