På söndag ska jag besöka en Betelkyrkan i Ljungby och har blivit ombedd att berätta om vårt arbete med husförsamlingar och de bakomliggande värderingarna. Jag får ganska ofta frågan vad grejen med husförsamlingar är egentligen. I vissa delar av världen är husförsamlingar i princip det enda alternativet på grund av förföljelsen. I stora delar av världen finns det dock människor som ”frivilligt” uttrycker församlingslivet på andra sätt än vad som är vanligt i de institutionella kyrkorna. Små grupper av människor som lever Jesuslivet med varandra i nära relationer. Man träffas i alla möjliga miljöer, framförallt i hem, och når ut till sin omgivning på olika sätt. På engelska används exempelvis begrepp som organic church, simple church eller house church. Vad är då grejen? Jag tror att man lite förenklat skulle kunna tala om tre olika perspektiv (utan någon inbördes ordning).
Tillbedjan eller efterföljelse?
Det finns få saker som påverkar en kristen människas liv som den bild man har av Jesus. Ett av våra största problem i kyrkan är att vi under århundraden har odlat en övermänsklig bild av Jesus som främst passar för att tillbe honom. Det är inget fel på tillbedjan men om vi läser evangelieberättelserna är det tydligt att Jesus främst kallade efterföljare. Jag tror att Jesus hellre vill ha 10 personer som följer honom än 1000 som sjunger sånger till honom utan att det får konsekvenser för deras liv.
Vilka ord brukar vi oftast använda i våra sånger när vi beskriver Jesus? Underbar, vacker, ljuvlig, upphöjd etc. Varför har vi aldrig med ord som provocerande, utmanande, oberäknelig, busig, förbryllande, skämtsam och farlig?
Reproduceringsbart?
Den gångna helgen har jag spenderat i Stockholm. Dels var jag där för att undervisa under en dag med Maskrosnätverket och dels för att träffa min gode vän Charles Kridiotis.
Under lördagen med Maskrosnätverket berättade jag om arbetet i Helsingborg och delade några principer för en rörelse av enkla församlingar. Neil Cole brukar säga att om vi ska få se en rörelse behöver vi multiplicera 1) lärjungar, 2) ledare, 3) församlingar. Skillnaden mellan addition och multiplikation är inte bara ett tankeexpriment eller i första hand en fråga om kvantitet. Multiplikation är en grundläggande funktion som beskriver hur Guds rike fungerar. Multiplikation innebär att vi är kallade att göra lärjungar som i sin tur gör lärjungar, träna ledare som i sin tur tränar ledare och plantera församlingar som i sin tur planterar församlingar.
Vilka rötter ska vi söka?
Det kommer allt fler signaler från olika håll i kristenheten på en längtan efter att söka sig tillbaka till sina rötter. Många är trötta på ytlighet, kortsiktighet och förvirring och längtar intensivt efter något mer genuint och ursprungligt. Jag delar verkligen till mångt och mycket frustrationen men tror att det går att komma till radikalt olika slutsatser om vilka rötter det är vi ska söka.
En strömning som blir allt mer vanlig är den att man söker sina rötter hos reformatorerna. Luther, Kalvin, Zwingli etc. Allt fler människor i Sverige (inte minst unga män…) sitter framför datorn och lyssnar på reformerta förkunnare från USA. United i Malmö och deras resa är också ett uttryck för detta där man har valt att tydligt positionera sig som en reformatorisk församling med ganska stora teologiska skillnader med vad som är vanligt i pingströrelsen i övrigt.
Det finns en strömning som söker sig tillbaka till den Romersk Katolska Kyrkan. Det stora exemplet är givetvis Ulf Ekman (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10) men han är långt ifrån ensam. Det finns en allmän längtan efter flera av de saker som RKK representerar. Inte minst den teologiska fastheten och anspråket på ursprunglighet. Man menar att det är dags att återvända till moderskeppet för att upprätta sann kristen enhet.
Vad är en lärjunges livsstil?
Idag hade jag ett mycket spännande samtal med Geir Haraldseid från Norge. Han arbetar med Pionerkirken i Norge som nu också kommer att starta en församling i Helsingborg med Martin och Gabriella Sunberg som lokala ledare. Pionerkirken är ett mycket fräscht församlingsnätverk som betonar lärjungaskap och pionjärarbete för att fler ska få höra evangeliet och följa Jesus. Även om det finns skillnader från visionen av en rörelse av enkla församlingar, så finns det också mycket stora likheter. Jag önskar verkligen allt gott och Guds välsignelse över den nya församlingen, Martin och Garbriella och resten av teamet. De är oerhört goa, modiga och Jesuslika människor som jag hoppas få lära känna mer framöver. Jag hoppas att de får leda många människor i Helsingborg till ett liv som lärjungar till Jesus.
En av sakerna som jag och Geir samtalade om idag var lärjungaskap. De flesta är överens om att vårt uppdrag är att göra lärjungar. De flesta skulle även hålla med om att lärjungaskap är en livsstil – något som påverkar hela livet. Däremot är vi inte alltid så duktiga på att beskriva den livsstilen. I vad består egentligen en lärjunges livsstil? Vad innebär det i praktiken att följa Jesus? Vilka är de viktiga sakerna som Jesus kallar alla som vill följa honom att leva efter? De frågorna ställde Geir till mig vilket verkligen fick mig att gå igång… =) Jag ska inte berätta vad jag svarade eller vad jag tänker, än, utan skulle hellre höra vad du skulle svara. Om någon som är nyfiken på Jesus vill beräkna lärjungaskapets pris (som Jesus säger att man ska göra) och frågar vad det innebär att följa Jesus, vad skulle du då svara?