En bekant till mig, Holger Klinteneberg, har skrivit en mycket intressant bok med titeln ”Den fria kyrkan”. Boken handlar inte, som man skulle kunna tro, specifikt om ”frikyrkan” utan är en generell jämförelse av två helt olika sätt att fungera som kyrka som löper genom historien. Holger kallar dessa två för folkkyrkan och den fria kyrkan. Han skriver själv att jämförelsen är väldigt generaliserande. Det finns ingen församling som helt motsvarar en av de två även om det finns tydliga historiska exempel som drar åt det ena eller andra hållet. Holger nämner bland annat den tidiga kyrkan, anabaptisterna och husförsamlingsrörelsen som exempel som generellt drar åt det han kallar för den fria kyrkan. Folkkyrkan betecknar den mer institutionella kyrkan som ofta fungerat som statskyrka i olika länder. Holger målar upp skillnaderna mellan folkkyrkan och den fria kyrkan på följande sätt:
Folkkyrkan | Den fria kyrkan |
Kyrkan som man ”går till” | Kyrkan som man ”är” |
Verksamhetsbaserad | Livsstilsbaserad |
Ovanifrån och storskalig | Underifrån och småskalig |
Adderande och centraliserad | Multiplicerande och decentraliserad |
Lärjungar i kvantitet | Lärjungar i kvalité |
Organisation | Gemenskap |
Hierarki | Allmänt prästadöme |
Statisk | Organisk |
Ofelbar och robust | Felbar och bräcklig |
Betonar läran | Betonar livet |
Nationalistisk | Gäst och främling |
Med-kultur | Mot-kultur |
Sanktionerad | Förföljd |
Pauluslära | Jesusrörelse |