En av de enklaste och äldsta handlingarna av gemenskap i världen är att äta tillsammans. Att dela en gemensam måltid, speciellt om handlingen att dela måltiden också involverar att dela ett gemensamt minne, är ett av de grundläggande uttrycken för mänsklig gemenskap. Och det var precis på det sättet som Herrens måltid började. I den moderna kyrkan är Herrens måltid inte en måltid i fysisk bemärkelse. Det är själens hunger och inte kroppens hunger som den nu är utformad för att tillfredställa. Men den började utifrån påskmåltiden, en fest för hungriga människor, som skulle rensa bordet och inte lämna något; och Herrens måltid började i den kristna församlingen som en måltid där både fysisk och andlig hunger tillfredställdes. – William Barclay
Vem som helst som sätter sig in i hur man firade Herrens måltid under det första århundradet och hur den firas i många kyrkor idag kan snabbt konstatera att skillnaderna är extrema. Jag skulle vilja ta dig igenom en kort beskrivning av utvecklingen från gemenskapsmåltid till mässa, från husförsamlingar till katedraler, från enkelhet till avancerade religiösa ritualer.
