Förra veckans bloggserie om gåvorna i Efesierbrevet 4:11 blev välbesökt. Jag har fått en hel del positiv feedback, både på bloggen och i andra sociala medier. Jag fick även några frågor. En fråga som jag fick på Twitter var vad jag menar med ”profetiska ghetton”. Jag tror att närhelst de olika gåvorna frikopplas från varandra och en miljö eller ett sammanhang präglas uteslutande av en slags gåva, då blir det osunt. Med profetiskt ghetto menar jag en församling eller ett sammanhang som uteslutande präglas av den profetiska gåvan/tjänsten och skapar en egen bubbla. Även de andra gåvorna kan skapa sina ghetton. Erfarenheten säger att profeter och evangelister har lättast att hamna i det diket och att apostlar har lättast för att undvika det.
Lärare – personliga tränare i lärjungaskap
Begreppet lärare är hämtat ur systemet med lärare och lärlingar. Inom en del praktiska yrken finns det systemet kvar än idag. Som lärling följer du med din lärare/mästare och lär dig att göra samma sak som honom eller henne. Det kan handla om att lära sig att bli en rörmokare, frisör eller plåtslagare.
När det handlar om lärare i biblisk bemärkelse är det inte att klippa schyssta frisyrer som behöver läras ut, utan att praktiskt följa Jesus. Detta är en tydlig del av missionsbefallningen där Jesus säger åt oss att göra lärjungar och lära dem att hålla/göra allt vad han har befallt. Lärare är personer som hjälper och tränar människor att följa Jesus på livets alla områden. En biblisk lärare har större likheter med Yoda i Star Wars än med en professor som föreläser på universitetet. En lärare är som en personlig tränare i lärjungaskap.
Herdar – andliga föräldrar
Den fjärde gåvan Ef 4:11 har tydlig metaforisk innebörd. Herdar var enkla människor som ägnade sitt liv åt att ta hand om någon typ av djur. De såg till att djuren hade tillgång till bete, vatten och skydd från rovdjur.
Herdar har mer än något annat ett stort hjärta för de människor som man lever bland. Det här är förmodligen den mest lokala av de fem gåvorna. I NT uppmanas vid två tillfällen de som var lokala äldste att fungera som herdar i de församlingar där de tjänade (Apg 20:28, 1 Pet 5:2).
Under lång tid av historien har de andra gåvorna tolkats utifrån herdarnas perspektiv. Exempelvis: hur ser en god evangelist ut från herdarnas perspektiv? Om vi vill se en missionell rörelse ta fart behöver det istället vara apostlarnas perspektiv som är tongivande. Exempelvis: Hur ser en god herde ut från apostlarnas perspektiv?
Evangelister – förmedlare av goda nyheter
Evangelistgåvan omnämns vid tre tillfällen i NT. Vid ett tillfälle för att beskriva Filippus, en gång i Ef 4 med de andra gåvorna och en gång när Paulus uppmanar Timoteus att utföra en evangelists gärning. Begreppet kommer från verbet ”att predika evangeliet”, som NT talar om desto oftare. Evangelister är personer som predikar evangeliet för människor som ännu inte är efterföljare till Jesus. Detta är något som alla är kallade att göra men som vissa är särskilt begåvade att göra. När NT talar om predikan handlar det inte om en 30-minuters monolog i en ”kristen” byggnad. Predikan handlar om att möta människor som inte tror – få eller många – och dela evangeliet med dem. Evangelistens gåva är därför en oerhört viktig pusselbit i en missionell rörelse.
Profeter – Guds språkrör
För att förstå vad en profet är behöver man förstå profeterna i GT. Profeter var personer som fungerade som språkrör för Gud för att förmedla hans tilltal till gudsfolket. Profeterna fungerade som Guds provokatörer och inspiratörer. De utmanade status quo, de fördömde död religion och de utmanade Guds folk att leva i hans liv och närvaro.