Igår var jag på Hyllie Park Folkhögskola och spelade in en undervisning åt Bibelskola Nära. Undervisningen är en kurs i Johanneslitteraturen i NT och min undervisning skulle handla om missionsperspektivet. I slutet av Johannesevangeliet säger Jesus någonting som lär oss så mycket om på vilket sätt han vill sända oss i sitt uppdrag för den här världen.
Jesus sade än en gång till dem: ”Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.” Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: ”Ta emot den helige Ande! (Joh 20:21-22)
Det här är något som Jesus sa till sina lärjungar då och där men som också gäller för alla hans lärjungar i alla tider. För det första kan vi förstå att alla som följer Jesus är sända av honom ut i den här världen. Men vi är inte bara sända AV Jesus – vi är också sända SOM Jesus. När Jesus sänder sina lärjungar tar han sig själv som exempel och modell för hur den sändningen är tänkt att se ut. Det innebär att allt det som Jesus säger och gör inte bara är tänkt att skapa tacksamhet och tillbedjan hos oss utan också tjäna som ett exempel att följa.
Det finns oerhört mycket att säga om detta men här kommer några saker som jag tror att vi kan lära oss av hur Guds son sändes till den här världen.
Inkarnationen. I början av Johannesevangeliet talas det om Jesus som Guds Ord som blev kött och bodde ibland oss. Detta brukar kallas inkarnationen. Att Gud blev människa. Inkarnationen säger enormt mycket om hur Gud verkar. Gud frälser inte på avstånd. Han blev en av oss. Han tog klivet hela vägen rakt in i sin skapelse, vår verklighet. Jesus åt vår mat, levde med mänskliga villkor och förutsättningar och blev del av den mänsklighet som han var sänd för att frälsa. Så vill Jesus också sända oss. Missionsuppdraget handlar inte om att på avstånd säga till människor att komma till oss för att lära sig vårt språk och våra kulturella koder. Uppdraget handlar om att likt missionärer låta sig sändas UT till alla de människor och folkgrupper som behöver ta del av evangeliet om Guds rike. Uppdraget att förmedla evangeliet och göra lärjungar är tänkt att utföras där – på deras hemmaplan.
Identitet som sänd. Jesus var hela tiden medveten om det syfte som Gud Fadern hade när han sände honom till den här världen. Han sa bland annat: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig.” (Joh 4:34) När människor och omständigheter försökte distrahera honom satte han alltid fokus på syftet med sändningen. Samma starka identitet som sänd kan vi se hos Paulus: ”Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus och Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.” (Gal 1:1) Identiteten som sänd gäller alla som är lärjungar till Jesus. En ambassadör i den här världen behöver vara ständigt medveten om sitt hemland, sitt uppdrag och sitt syfte. Annars blir ambassadören som vem som helst i det främmande landet. På samma sätt behöver vi inse att vi är missionärer där vi är, utsända av Jesus själv med ett uppdrag att utföra. Den identiteten behöver forma hela våra liv, vår vardag, vår ekonomi, våra vägval, relationer och så vidare.
Gränsöverskridande sändning. Jesus kliver gång på gång över mänskliga gränser för att förmedla evangeliet. I mötet med den samariska kvinnan i Johannes 4 så utmanar han både gränsen mellan judar och samarier och mellan män och kvinnor. Jesus ägnar också stor del av sin tid tillsammans med de mest marginaliserade i samhället. Fattiga, prostituerade, syndare och kriminella. Den typen av människor älskade Jesus. Han var på fest med dem, gav hopp och förmedlade upprättelse. På samma sätt vill Jesus sända oss även till de som inte är lika oss och till dem som har allra störst behov i sina liv.
Sänd med kraft. Jesus vandrade i den helige Andes kraft. Han gjorde det som var omöjligt för människor. Han talade ord från Gud. Han botade sjuka. Han uppväckte döda. Han befriade människor från onda andar. Vid ett tillfälle sa Jesus: ”De verk som Fadern har gett mig att fullborda, just de verk som jag utför, de vittnar om att Fadern har sänt mig.” De under som Jesus utförde i den helige Andes kraft var inte partytrick för att skapa en schysst show. De var tecken som visade att Jesus var sänd från Gud. Vid ett annat tillfälle sa han: ”Jag säger er sanningen: Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern.” Samma kraft från den helige Ande som verkade genom Jesus sänder han med alla de som följer honom.
Sänd med ett budskap. När man läser Johannesevangeliet, eller de andra evangelierna för den delen, är det tydligt att Jesus har ett budskap att framföra; evangeliet – de glada nyheterna. Jesus demonstrerade sitt budskap i hur han mötte människor, genom under och tecken, men också genom talade ord. Samma budskap som Jesus var sänd med sänder han oss med. Ibland används det gamla citatet: ”Gå ut och predika evangeliet, använd ord om det behövs.” Jag förstår poängen. Vi behöver förmedla budskapet på ett trovärdigt sätt genom våra liv och handlingar. Samtidigt kan det leda fel. När vi predikar evangeliet budskap behövs ord, också.
Det handlar om skörden. Jesus hade hela tiden skörden för blicken. Alltså alla de människor som behövde få höra evangeliet och få möjligheten att bli hans lärjungar och medborgare i Guds rike. När vi tänker att det är fyra månader kvar till skörden så säger Jesus: ”Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd”. Han sänder oss att skörda. För Jesus var det tydligt att detta endast kunde ske genom multiplikation. Han kunde inte personligen tala till hela världen under hans begränsade tid på jorden. Därför sände han ut sina oerfarna lärjungar att bärga in skörden, därför sände han kvinnan vid brunnen tillbaka in i staden för att vittna om honom, redan innan hon var troende, därför uppmanar han oss att be om arbetare till skörden, därför sänder han oss att göra lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar. Slutvisionen kan vi läsa i Uppenbarelseboken:
Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst: ”Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet!” (Upp 7:9-10)
Sända i självuppoffrande kärlek. Det går inte att tala om hur Jesus sändes till den här världen utan att tala om det ultimata pris han fick betala för världens frälsning genom att lida och dö på ett kors. När Gud räddar världen gör han det inte uppifrån med våld och maktmedel. Han gör det genom att komma underifrån som en tjänare och ge sitt eget liv till lösen för mänsklighetens frihet. Ingen av oss kan göra det Jesus gjorde och dö en ställföreträdande död men ändå är korset ett exempel för oss att följa i vår sändning. På samma sätt som Jesus, är hans lärjungar kallade att komma som lidande tjänare – inte kolonisatörer. Vi är precis som Jesus kallade att offra oss själva för att evangeliet ska få spridas i den här världen.
Fortsätt läsa berättelserna om Jesus i Bibeln men kom ihåg en sak. Försök att inte bara identifiera dig med de olika människor som Jesus möter i berättelserna. Identifiera dig med Jesus! Jesus är inte bara föremålet för vår tillbedjan. Han är också vår mästare som kallar oss att bli som honom och följa honom i Guds stora mission i den här världen. Vi är inte bara sända av Jesus, vi är sända som Jesus!
??