Rickard Cruz

12 mars, 201316 december, 2014

De utsända stannade

När Jesus lämnade sina lärjungar var hans instruktioner väldigt tydliga. I Matteus 28:18-19 säger han: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!” I Apostlagärningarna 1:8 säger han: ”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Guds plan i Jesus Kristus var att hela jorden skulle bli uppfylld av Hans härlighet, att alla folk skulle bli lärjungar, att evangeliet om Guds rike skulle nå till världens alla hörn. Rörelsens riktning var UTÅT! Trots Jesus tydlighet förstår man snabbt om man läser Apostlagärningarna att lärjungarna inte verkade fatta. I kaptiel sex verkar det ha gått en tid och antalet lärjungar har ökat kraftigt i Jerusalem och uppgår förmodligen redan till många tusen. Trots det verkar det som om varken apostlarna eller resten av församlingen ens har lämnat Jerusalem för att sprida de goda nyheterna. Vad var det de ville åstadkomma?

I kapitel sju och framåt sker det helt nya saker i händelseutvecklingen. Stefanos en av församlingstjänarna blir gripen på grund av sitt frimodiga predikande ute bland folket. När Stefanos kort därefter blir avrättad, och därmed den förste martyren, utbryter en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem och alla utom apostlarna skingras över Judeen och Samarien (8:1). Det verkar som om Gud fick ta i med hårdhandskarna precis som i berättelsen om Babels torn som jag skrev om i mitt förra blogginlägg. Något behövde ske för att evangeliet skulle ut och multiplikationen komma igång och Gud använde förföljelsen för att fullborda sina syften. Hur ironiskt är det inte att alla utom apostlarna lämnar Jerusalem. Ordet apostel har en väldigt enkel betydelse – utsänd. De som av Jesus själv har utvalts för att vara de utsända och som fått instruktionen att gå till jordens yttersta gräns är alltså de enda som stannar i Jerusalem. Hmm. Glädjande nog lärde sig den unga lärjungarörelsen till slut att de verkligen var ett folk utsända av Jesus. Till och med flera av apostlarna fattade till slut och lämnade Jerusalem en efter en. Finns det något som Gud vill lära oss om hur multiplikation fungerar i Guds rike?

Hur skulle det kunna se ut idag om detta så fundamentala DNA i Guds rike verkligen skulle prägla oss? Tänk dig församlingar som inte drivs av begäret efter tillväxt men som gärna gör lärjungar som gör lärjungar. Tänk dig församlingar som inte ser det som ett misslyckande att lägga ner eftersom det ändå bara är Guds rike det handlar om. Tänk dig församlingar som vägrar skapa egna varumärken eftersom det enda namn man vill göra känt är Jesus. Tänk dig församlingar som hellre sänder än som samlar. (Jag hörde om en sån församling i Norge vars mål var att tömma kyrkan.) Tänk dig ledare som hellre investerar sin tid i några få än talar på stora konferenser. Tänk dig ledare som hellre hjälper människor att själva förstå och lyda Bibeln än att hålla fantastiska predikningar. Tänk dig församlingar där det bara är Jesus som får äran när det går bra.

Händelseutvecklingen verkar hela tiden fortsätta på det här temat. Vi människor har en förkärlek för att bygga på höjden, göra oss ett namn, åstadkomma något stort. Gud har mycket större planer än så… Hans plan är inte addition utan multiplikation för att hela jorden ska bli fylld av hans härlighet.

Jag tror att det är dags att riva våra höga torn och låta Guds härlighet uppfylla hela jorden.

26 februari, 201316 december, 2014

Babels torn idag?

Den sista tiden har jag funderat en hel del på multiplikation. Kanske beror på att jag älskar matematik men jag tror verkligen att multiplikation är en fundamental princip i hur Guds rike fungerar. På Guds hjärta ligger en ständigt utsändande multiplikation medan den mänskliga naturen så lätt fastnar i en samlande addition.

Redan i skapelsen hittar vi det här. Det första Gud säger till människorna i Första Moseboken kapitel 1:28 är ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!” De flesta engelska översättningar använder just ordet ”multiply” (multiplicera). Guds plan var så mycket större än att människorna skulle bli många. Planen var att människorna skulle uppfylla jorden så att hela skapelsen skulle fyllas av hans härlighet och ära.

I Första Mosebok kapitel 11 kan vi läsa om hur människorna gör det rakt motsatta. Istället för att uppfylla jorden samlar de så många människor de kan på en plats för att bygga ett så högt torn som möjligt. Babels torn är ett tydligt tecken på människans uppror mot Gud och att vi så ofta hellre vill göra oss ett namn än att upphöja Hans namn. Berättelsen om Babels torn slutar med att Gud får ta i med hårdhandskarna och genom språkförbistring skingra människorna, mot deras vilja.

Jesus befallde sina lärjungar att gå ut i hela världen för att göra lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar. Jesus prioriterade de få framför de många för att han såg att potentialen, på lång sikt, i en långsam multiplikation alltid är större än en snabb addition. Guds plan genom Jesus är att fullborda det som Han gav de första människorna i uppdrag, nämligen att uppfylla jorden med Hans härlighet. Den första tidens lärjungarörelse präglades av detta. Dock dröjde det inte så länge innan den mänskliga naturens begär efter makt och kontroll började göra sig gällande. Istället för att sända började man samla. Istället för att multiplicera började man addera. Istället för att låta Guds rike vara en rörelse från marginalerna som penitrerade varje del av samhället började man bygga på hisnande höga katedraler.

Vilka Babels torn bygger vi på idag? Kanske det är dags att sluta bygga och börja gå ut? Kanske det är dags för en ny rörelse av lärjungar utan kontroll och högkvarter?

Jag tror det.

19 februari, 201314 april, 2015

Tankar från Pionjärkonferensen

Den gångna helgen var jag iväg på Pionjärkonferensen som det här året gick av stapeln i Uppsala. Jag måste ärligt säga att jag blev väldigt positivt överaskad under helgen. Det kändes verkligen som om Gud håller på att göra något nytt som genomsyrade både de som talade och samtalen bland deltagarna. Jesus föder fram en längtan efter en ny rörelse av enkla missionella församlingar. Det handlar inte om modeller eller strategier i första hand, det handlar om att det finns alldeles för många människor som inte kommer att följa Jesus om vi bara fortsätter med ”business as usual”. Här kommer några saker som jag fick med mig från helgen.

En av talarna på konferensen var Peter Farmer som vi också hade förmånen att få ha på besök i Helsingborg dagarna innan. Han står i ett mycket spännande arbete i England där de offensivt planterar nya små församlingar genom att identifiera ”personer av frid” och deras relationella nätverk och sedan låta evangeliet förvandla en befintlig gemenskap till en församling. Peter delade mycket om hur vi kan få se en rörelse av församlingar växa fram på det sättet. Läs Peters tankar efter han sverigebesök på följande länkar. Sweden, Snow + Simple Movements. Simple Church Movement in Europe.

Huvudtalaren på konferensen var Mark Aldridge som är internationell ledare för den karismatiska förnyelserörelsen New Wine. Mark har planterat en annorlunda församling i en av de fattigaste stadsdelarna i London och har börjat att utifrån den församlingen plantera enkla församlingar i olika miljöer. Mark talade mycket om äkthet och om att fungera i Andens kraft i pionjärarbete. Läs gärna tidningen Dagens intervju med Mark. Församlingsplanterare: ”Kyrkor ska vara som kaniner – inte elefanter”

Sista dagen lyssnade vi på min gode vän Charles Kridiotis som är ledare för maskrosnätverket i Stockholm. Charles utmanade oss att våga gå tillbaka till vad Bibeln faktiskt säger om församling och Guds rike och inte låta våra kyrkliga traditioner eller erfarenheter stå i vägen. Först då kan vi på allvar följa Jesus in i den framtid han har för oss. Charles talade också en del om ledarskap och om hur gåvorna som omnämns i Efesierbrevet 4:11 kan fungera i en framväxande församlingsrörelse. Charles har otroligt mycket vishet och uppenbarelse att förmedla i det som håller på att växa fram på olika platser i Sverige!

För övrigt hade jag en mycket trevlig helg tillsammans med goda vänner. Min bror David, min svägerska Maria och nära vän Rebecka följde med från Helsingborg. Min vapenbroder Håkan Hedlund, som jag tyvärr träffar alltför sällan anslöt från Västerås. Jag trivs verkligen tillsammans med er! =)

Jesus is Lord, or not at all!

Over and out!

31 januari, 201317 december, 2019

Houses that Change the World

Den första boken som jag läste om husförsamlingar var Wolfgang Simsons bok Houses that Change the World. Det var i början av 2009 och jag var i Landskrona och träffade min lärare från SALT, Håkan Kenne. Jag berättade för Håkan om de drömmar och visioner som jag upplevde att Gud hade tänt i mitt hjärta för den nya församlingsplanteringen i Helsingborg. Han var väldigt uppmuntrande, som Håkan alltid är, och undrade om det var husförsamlingar jag pratade om. Det var det, men vi hade inte använt det ordet än. När jag frågade Håkan om han kände till någon bra bok om husförsamlingar rekommenderade han mig att läsa Wolfgang Simson. Jag beställde boken på en gång och slukade den. Den satte ord på så mycket som jag längtade efter och beskrev ett annorlunda paradigm när det gäller församling och Guds rike. Jag kan verkligen rekommendera den om du är sugen på att bli provocerad! Boken finns numera i en nyutgåva som heter House Church Book.

I början av boken beskriver Wolfgang Simson sina utmanande, uppmuntrande och spännande 15 teser som jag har infogat nedan (fritt översatt från engelska). Vad säger du om dem? Håller du med Simson?

Fortsätt läsa ”Houses that Change the World”

14 januari, 201314 april, 2015

World Watch List 2013

Nordkorea
Saudiarabien
Afghanistan
Irak
Somalia
Maldiverna
Mali
Iran
Yemen
Eritrea

Vilken topplista börjar med de tio länderna? Jo, listan över de länder där människor som följer Jesus får utstå mest förföljelse. Får några dagar sedan släppte organisationen Open Doors sin World Watch List 2013. Nordkorea är allra värst för elfte året i rad. Där räcker det med att äga en Bibel för att bli dömd till döden och man räknar med att över 50 000 kristna sitter i fruktansvärda fångläger bara på grund av sin tro. Andra förändringar är att det har blivit tuffare att följa Jesus i Afrika, i de länder som har islamiserats den senaste tiden. Dessutom har den arabiska våren i många länder i mellanöstern gjort att det har blivit betydligt svårare för många kristna.

Varför behöver vi sätta oss in i hur kristna har det i andra delar av världen? Är det inte bättre att vi stannar i vår lilla svenska bubbla? Jag tror att det finns många anledningar för oss att identifiera oss med bröder och systrar i andra länder som får lida för sin tro.

Vi tillhör alla Guds globala församling. Deras glädje är vår glädje, deras lidande är vårt lidande. Att inte se våra syskon är att förneka Honom som har fogat oss samman.
Det bästa vi kan göra är att be för lidande bröder och systrar och det är faktiskt det som de frågar efter oftast. Vad ska vi då be för? Faktum är att de många gånger inte vill att vi ber att förföljelsen ska upphöra utan att vi ska be att Gud ger dem kraft att härda ut och visa Guds kärlek för deras förföljare.
Även om vi inte kan besöka våra lidande syskon personligen kan vi stötta dem genom organisationer som Open Doors. Bli medlem!
Tänk om vi kunde låta oss utmanas av våra förföljda syskons överlåtelse i andra länder. När de bestämmer sig för att följa Jesus överlåter de sitt liv och sin död till honom. Även om situationen i Sverige är radikalt annorlunda så behöver vi utmanas till samma helöverlåtna efterföljelse!

När jag läser Open Doors rapporter från olika länder i världen där lärjungar till Jesus lider och vittnar om honom och jämför med Sverige där kristna klagar över uteblivna skolavslutningar och adventsfiranden i kyrkorna då skäms jag. Kom igen! Perspektiv! Fokus!

Vi behöver en ny rörelse av lärjungar i Sverige! Livet med Jesus handlar inte om att gå till kyrkan en gång i veckan och leva ett tryggt medelklassliv. Det handlar om att överlåta allt till honom och be att han ska leda oss in i sin fulla vilja på varje område av våra liv.

Förbarma dig Herre!