Inlägg

Publicerat

Ensamvargarnas tid är förbi!

Jag har under många år fascinerats över på vilket sätt Nya Testamentet beskriver hur Jesus, hans efterföljare och de tidiga församlingarna arbetade för att utbreda Guds rike. Man gjorde det till stor del tillsammans med andra. Man stod inte själv utan fungerade i team.

De fyra musketörerna följde kanske inte Jesus men de var definitivt ett sammansvetsat team!

Om man kikar på vad Jesus prioriterar att lägga sin tid på så blir det tydlig att han satte ett stort värde i den närmaste gruppen av efterföljare. Han levde tillsammans med en brokig skara människor under några år och delade allt med dem. Nära relationer och sann vänskap. Han kallade dem aldrig för kollegor och aldrig för undersåtar, han kallade dem vänner. Det måste satt sin prägel på hur lärjungarna efter Jesus uppståndelse försökte fungera i ledarskap och arbete med Guds rike. När Jesus sänder ut de 12 och de 72 för att predika Guds rike, bota de sjuka och driva ut onda andar så sänder han dem två och två. Aldrig ensam.

När man läser om Paulus liv i Bibeln upptäcker man att han nästan aldrig stod ensam utan alltid såg till att stå tillsammans med andra människor i det viktiga missionsarbetet. Den första Paulus stod tillsammans med var Barnabas. Efter ett tag utökades teamet tillfälligt med Johannes Markus. Senare går de skilda vägar och Paulus teamar ihop sig med Silas. Många fler personer blir under kortare eller längre perioder Paulus vänner och medarbetare exempelvis Timoteus, Priska, Akvila, Lukas etc. I Apg 17:15-16 beskrivs hur Paulus tvingas resa till Aten utan sitt team (Timoteus och Silas) och att han väntade på dem där. Det är nästan som en onaturlig situation som beskrivs när Paulus är ensam.

Om man läser vad NT säger om ledarskap i församlingen och tittar på de exempel som ges så framträder även här bilden av kollektiva ledarskap. De som var äldste/församlingsledare/herdar (presbyteros/episkopos/poimen) fungerade tillsammans, i plural. Det finns exempel på där enskilda individer tar teamets plats men det beskrivs inte i positiva ordalag. I 3 Joh 1:9 står det exempelvis:

”Jag har skrivit till församlingen, men Diotrefes, som älskar att vara den främste bland dem, vill inte ha med oss att göra.”

När NT talar om ledarskap talas det om flera olika gåvor. I exempelvis Ef 4:11 talas om apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Gåvor som är tänkta att stå tillsammans för att hjälpa varandra och komplettera varandra. Ett exempel på detta är i Apg 13 där fem personer namnges som ledare/tjänare i församlingen och som fungerar som profeter och lärare.

Jag tror att ensamvargarnas tid är förbi! Jag drömmer om team av människor som överlåter sig till varandra och det gemensamma uppdraget. Personligen tror jag att följande värderingar är viktiga för att forma ”gudsrikesteam”:

  • Vänskap. De team som beskrivs i Bibeln består av människor som är vänner med varandra, inte kollegor. Det handlar om att dela livet, att bry sig om varandra och att ställa upp för varandra. Allt vad livet innehåller involveras i detta.
  • Krossa hierarkier! Människor i ett gott team är inte tänkta att vara ”över” och ”under”. Det kommer att förstöra så mycket på så många plan. Man kan vara olika i kallelse, funktion, mognad och smörjelse men måste alltid kunna mötas som jämlikar.
  • Mångfald av gåvor. En person som är med i ett väl fungerande team kommer alltid att försöka se, bekräfta och uppmuntra de gåvor Gud har lagt ner i de andra personerna i teamet.
  • Missionsfokus. Ett biblisk team existerar för att utföra uppdraget som Jesus har gett att göra alla folk till lärjungar. Alla i teamet bär på ansvaret att bibehålla det fokuset i allt man gör tillsammans.

Ett av mina föredömen i att forma team är Charles Kridiotis som bor i Stockholm. När jag möter honom och de människor som han står i relation med så möter jag något helt annat än ytliga relationer kollegor emellan. Jag möter nära vänner som är överlåtna till Jesus och till uppdraget. Jag tror att vi behöver fler sådana föredömen och exempel i Sverige!

I Helsingborg är jag en del av ett ledarteam som betjänar husförsamlingsnätverket här. Sedan i höstas har vi försökt att tillsammans mer aktivt sträva i den här riktningen och verkligen fungera som team. Jag tycker att det är väldigt spännande att se hur vänskapen fördjupas och hur människor i den här processen blommar ut i sina gåvor och växer i frimodighet. Det känns som om vi bara är i början av något spännande och jag ser med stor förväntan fram emot det Gud har förberett.

Over and out!

Publicerat

Kristna ord med förändrad betydelse

wikipedia-logoDet finns en hel del ord som används i kristna kyrkor och församlingar och som är tänkta att beskriva det vi tror på och det vi håller på med. Det är bra. Ord behövs för att beskriva. En del av de där orden har dock förändrats i sin betydelse så grovt att de nästan helt har tappat sin ursprungliga betydelse. Ibland beror det på att vi har tillverkat en religiös variant på ett ord. En teknik är till exempel att inte använda den svenska motsvarigheten till ett bibliskt begrepp utan istället använda sig av ord från grekiska eller latin för att effektivt kamuflera den egentliga betydelsen. Detta är något som sker även i våra svenska bibelöversättningar där man faktiskt låter bli att översätta vissa ord till svenska. Här kommer några exempel på religiösa ord som förändrats eller tappat sin betydelse.

Fortsätt läsa ”Kristna ord med förändrad betydelse”

Publicerat

Det är tid för Europa

Den gångna helgen har varit oerhört uppmuntrande och utmanande! Som jag har skrivit tidigare har vi haft besök av Victor John som har startat en rörelse i Indien där över 5 miljoner människor har börjat följa Jesus och massivs av små, vardagsnära församlingar har planterats.

På lördagkvällen fick vi förmånen att få höra Knut Osland från Oslo dela sitt hjärta med oss. Gud kallade honom, hans fru och ytterligare en person till Oslo 2007. Sedan dess har de fått plantera 10 husförsamlingar och döpt 60 personer. De har fått se de första små tendenserna till en rörelse som jag är övertygad kommer svepa fram över hela Europa. Knuts budskap var att det är tid för Europa! Alla är inte öppna för evangeliet, men en hel del är det. Knuts bedömning är att mellan 10 och 20 % är redo att ta emot Jesus idag om evangeliet skulle presenteras för dem på ett sätt som de kan ta till sig. Jag tror att många av oss som hörde Knut blev väldigt taggade att mer än hittills gå ut och berätta de goda nyheterna om Jesus.

På söndagförmiddagen hade de olika ledarna i Helsingborgs husförsamlingsnätverk några timmar tillsammans med Victor John. Det var väldigt givande dit med många frågor och mycket samtal.

När jag nu försöker att summera mina intryck efter helgen konstaterar jag hur oerhört annorlunda det är att arbeta mot att få se en rörelse av multiplicerande lärjungar och församlingar jämfört med det mer traditionella sättet att arbeta. Det finns väldigt mycket att säga om detta. Jag tänker på två saker som på ett tydligt sätt utmanar vårt ego.

  1. I en rörelse måste man släppa kontrollen. En sann rörelse är omöjlig att kontrollera och det kommer aldrig gå att starta en rörelse genom kontroll. Vi måste lita på den helige Andes fantastiska förmåga att leda människor och att forma människor. Victor berättade att han flera gånger har fått frågan hur han håller miljontals nya lärjungar ”rena”. Han brukar svara att han har fullt upp att hålla sig själv ”ren”. =) Det kanske är först när vi börjar lita på Guds löften och inte försöker fixa allting själva som vi får se Hans kraft i verksamhet.
  2. I en rörelse är det Jesus som får äran. Väldigt många i rörelsen i Norra Indien vet inte vem Victor är trots att det är han som ”startade” rörelsen. Vi människor gör ofta allt vi kan för att samla cred på hög. Vi kämpar för att göra reklam för oss själva och våra egna arbeten. Om vi verkligen följer Jesus och vill se en rörelse av lärjungar finns det inget annat alternativ än att dö bort ifrån allt sånt! Tänk dig en generation efterföljare till Jesus som inte är det minsta intresserad av sitt eget kändisskap eftersom de har fullt upp att göra Jesus känd!

Det finns mycket mer att skriva om efter en späckad helg men jag nöjer mig nog där. Jag är tacksam till Gud för det han har gjort och jag är tacksam för nya vänner från Norge och förmånen att få träffa Victor och Solevi.

Guds nåd!

Victor och Rickard

Publicerat

Mission enligt Lukas 10

Som jag har skrivit om tidigare har vi under den helgen besök av Victor John som delar med sig av sina fantastiska erfarenheter från norra Indien. Under gårdagen ägnade vi en hel del tid åt det tionde kapitlet i Lukasevangeliet där Jesus sänder ut sina lärjungar. De instruktioner Jesus ger i Lukas 10 kan man hitta på återkommande ställen i evangelierna och Apostlagärningarna. Tänk om dessa instruktioner gäller för oss i Sverige idag och är en nyckel att få se en multiplicerande rörelse av lärjungar och församlingar? Här kommer några verser:

Jesus sends1 Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem två och två framför sig till varje stad och plats dit han själv skulle komma. 2 Han sade till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. 3 Gå ut! Se, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4 Ta inte med er någon börs eller lädersäck eller några sandaler, och hälsa inte på någon under vägen. 5 När ni kommer in i ett hus, säg då först: Frid över detta hus. 6 Och om där bor en fridens man, skall den frid ni tillönskar vila över honom. Annars skall den vända tillbaka till er. 7 Stanna i det huset, och ät och drick vad ni får, ty arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus. 8 Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er. 9 Bota de sjuka i den staden och säg till folket: Guds rike är nu hos er.* 10 Men om ni kommer till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: 11 Till och med dammet som har fastnat på våra fötter i er stad stryker vi av för att vittna mot er. Men det skall ni veta att Guds rike är nu här. (Fortsätt gärna och läs hela kapitlet.)

De här frågorna samtalade vi utifrån under gårdagen.

  • Hur ser Jesus missionsstrategi ut?
  • Vad säger Jesus om skörden?
  • Vad säger Jesus om resurserna?
  • Vad säger Jesus om arbetarna?
  • Vad innebär detta för den andliga striden?

Vad säger du?

Publicerat

Checklista för dynamisk Jesusrörelse

Victor John

Den här helgen har vi besök av Victor John i Helsingborg. Människor från lite olika platser i södra Sverige och Norge har slutit upp för att vara med. Victor är indier som var pastor i vad som ansågs vara en väldigt stor församling (med 500 medlemmar) i norra Indien. Århundraden av västerländsk mission hade resulterat i väldigt få kristna i en delstat som idag har 130 miljoner invånare. Efter ett par år i Sverige återvände Victor 1994 till Indien och lämnade församlingen för att på Guds kallelse jobba på ett helt nytt sätt. Sedan dess har en rörelse startat som har fått se 5,5 miljoner indier beslutat sig att följa Jesus och låtit döpa sig. Man räknar med att det har startat hundratusentals små, vardagsbaserade församlingar.

Någon som läser det här kanske funderar på hur djup överlåtelsen egentligen är bland de nya lärjungarna. Det handlar verkligen inte bara om kvantitet utan även om kvalitet i efterföljelsen. En del får utstå hård förföljelse för sin nyvunna tro på Jesus och rörelsen har som en del av sitt DNA att man betonar en lydnadsbaserad form av lärjungaskap som handlar om göra det Jesus har befallt. Någon annan kanske tänker att det där är ju Indien, där måste det väl vara mycket lättare än i Sverige och i Europa. Enligt Victor var delstaten han arbetar bland den tuffaste miljön man kunde tänka sig för evangeliet. Bara 2000 personer hade blivit kristna efter mycket lång tid av västerländsk mission. Jag tror att vi har mycket att lära oss av arbetet i Indien. Victor gav igår kväll några punkter på varför den här Jesusrörelsen har vuxit fram. Här kommer en sammanfattning.

  • Genom att inte anställa ledare. Istället uppmuntra gräsrotsledarskap med en stor överlåtelse till uppdraget.
  • Genom att träna och vägleda ledare i lydnadsbaserat lärjungaskap.
  • Genom att inte bygga kyrkobyggnader.
  • Genom att inte producera ett samfund utan en rörelse som är organisk, inhemsk och dynamisk.
  • Genom att inte berätta för människor vad de ska göra utan hjälpa dem att själva upptäcka vad de ska göra.
  • Genom att göra lärjungar som gör lärjungar
  • Genom att plantera multiplicerande församlingar som planterar församlingar.
  • Genom principer från Bibeln och inte mänskliga manualer.
  • Genom att mobilisera bedjare som ber igenom för under och tecken.
  • Genom målmedveten evangelisation och lärjungaskap som börjar med upptäckande bibelstudier.
  • Genom att lärjungar berättar för deras familjer och vänner om deras efterföljelse av Jesus.
  • Genom att fokusera evangelisationen på att nå hela familjen eller vänskapskretsen, inte endast individer.
  • Genom att vara kulturellt relevant och betjäna genom att fylla olika behov.

Uppmuntrad? Utmanad? Det är jag.