Jag får ganska ofta frågor om min syn på hierarkier. Jag gör ingen hemlighet av att jag är mycket kritisk till hierarkier i församlingar. För mig handlar det inte om lite olika sätt att se på församlingen, typ olika modeller som kompletterar varandra. Nej, faktum är att själva evangeliet, de goda nyheterna om Guds rike och Jesus som kung, per definition är antihierarkiskt.
När evangeliet började bryta fram i världen under det första århundradet fanns det massvis av hierarkier överallt i samhället, både i Israel och i resten av världen. Uppdelningar människor emellan som värderade människor olika och som skapade vattentäta skott mellan olika kategorier. När evangeliet började spridas och församlingsgemenskaper grundades förändrades detta i grunden och församlingen blev en radikalt annorlunda gemenskap utan hierarkier. Paulus skriver så här:
”Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” – Galaterbrevet 3:26-28
Jude eller grek betecknar den religiösa hierarki som fanns utifrån en judisk och gammaltestamentlig världsbild. Judarna var det enda folket som stod i förbund med Gud och bland judarna var det bara prästerna som fick göra tjänst i det heliga i templet och bland prästerna var det bara översteprästen som en gång om året fick gå in i det allra heligaste. Hedningarna eller grekerna hade ingen del i detta utan var förpassade att vara åskådare på avstånd. Alla dessa hierarkier bryts ner i Jesus. Alla människor kan få en relation med Gud genom Jesus och han är den enda medlaren mellan Gud och människor.
Slav eller fri betecknar de sociala hierarkier som alltid har funnits bland människor och som på ett fruktansvärt och obarmhärtigt sätt har dikterat villkoren för miljontals människor. Under antiken var slavarna som en lägre kast och det var otänkbart med gemenskap slavar och herrar emellan. I församlingen blev detta radikalt annorlunda. Efter mötet med Jesus delade människor med olika social bakgrund måltid med varandra och kallade varandra bröder och systrar.
Man eller kvinna betecknar den hierarki som från syndafallet har funnits mellan man och kvinna. Under antiken skulle en kvinna helst inte lämna hemmet och om hon ändå var tvungen att göra det var det viktigt att hon sänkte blicken när hon mötte någon längs vägen. I församlingen förändrades allt. Nya Testamentet talar om kvinnliga församlingsledare, kvinnliga apostlar, kvinnor som profeterar osv. I Jesus är vi inte man eller kvinna, vi är ett i honom.
Paulus uppmanade aldrig människor att på ett rebelliskt sätt göra uppror mot dessa hierarkier. Han uppmanade greker att respektera det judiska folket varifrån frälsningen hade kommit. Han uppmanade slavar att respektera sina herrar och arbeta flitigt. Han uppmanade kvinnor att respektera sina icke-troende män så att de genom det skulle komma till tro. Det revolutionerande var att församlingen var kallad att på ett radikalt sätt leva ut den nya enheten i Jesus och genom kärleken och jämlikheten i sina relationer visa hur evangeliet krossar alla hierarkier. När församlingen fungerar i detta tror jag att den blir som surdegen Jesus talar om som har potentialen, i sig, att transformera hela samhället.
Församlingen är kallad att vara hierarki-fri. Detta måste få konsekvenser för allt; våra relationer, gemenskapen, ledarskap, ekonomi, beslutsfattande etc. Har vi lyckats med det?
Personligen förknippar jag sommar och ledighet med avkoppling och spontanitet. Det är härligt på många sätt men det jag allt som oftast saknar mest är regelbundenheten i de dagliga vanorna. När det är dags att köra igång vardagen igen efter en tids ledighet tycker jag att det är ett ypperligt tillfälle att fundera igenom sina vanor, goda och dåliga, och fundera över eventuella förändringar.
