Inlägg

Publicerat

Messy church

Väldigt många församlingsplanteringar börjar som en Jesuscentrerad gemenskap i ett hem, oavsett vad den långsiktiga visionen innehåller. Det vanliga är dock att man tänker sig att den typen av gemenskap bara är den första fasen för att sedan utvecklas vidare till en ”riktig församling”. En sådan församling har enligt många en egen lokal, anställd pastor, offentlig gudstjänst varje vecka och någon form av barnverksamhet. Många församlingsplanterares dröm ser ut ungefär så här:

Husförsamling >> riktig församling >> etablerad församling >> megakyrka

Jag tror att det finns en helt annan väg genom att välja multiplikation istället för addition. Ibland brukar man säga att allt som lever växer, vilket uppenbarligen inte stämmer. Jag lever, men jag gör allt jag kan för att inte växa. Däremot kan man säga att allt som lever i naturen reproducerar sig. Istället för större och större församlingar väljer man att bli fler. Jag har ofta fått frågan varför vi inte har någon egen lokal i arbetet i Helsingborg. För att vi inte behöver det. Men ni kanske kommer att behöva det längre fram? Nej. De få gånger på ett år då vi samlar så många så att vi behöver en lokal är det mycket smidigare att tillfälligt låna eller hyra en lokal. När en husförsamling är så stor så att man inte får plats är det inte svårare än att starta en till husförsamling.

Min svägerska Maria har skrivit ett väldigt bra blogginlägg om det här som jag rekommenderar dig att läsa.

messy_churchDet är någonting med oss människor som hela tiden strävar efter det trygga, det etablerade, det förutsägbara och som hela tiden försöker fly det farliga, det sköra, det oförutsägbara. Så också i församlingsliv. Alan Hirsch skriver i en av sina böcker att församlingen inte borde vara rädd för ”krisen”. Det är just i tillståndet av kris som församlingen fungerar som den är tänkt att fungera. Små, organiska församlingar som möts i människors hem är alltid ofullkomliga, röriga och sköra, eftersom de består av människor. Mitt i denna ofullkomlighet uppenbarar sig Jesus och bygger sin egen församling.

Slutligen en mycket sevärd video med Francis Chan.

http://www.youtube.com/watch?v=50mqagzxU0c

Den här veckan bloggar jag både på rickardcruz.se och på Pionjärbloggen.

Publicerat

Tacksam men inte nöjd

För närvarande försöker jag återhämta mig efter en intensiv men mycket härlig helg. Vi har haft gemenskapshelg med husförsamlingarna i nätverket på en lägergård några mil utanför Helsingborg. Vi var fyra husförsamlingar från Helsingborg och en från Höganäs. Ungefär 75 personer har varit med under helgen även om inte alla var med hela tiden. För alla som var med innebar helgen många nya ansikten och nya vänner. När nya människor kommer med sker det i de olika husförsamlingarna. Att haka på i något som nätverket gör tillsammans är ofta ett senare steg. För många blir det en härlig överraskning vid ett sånt här tillfälle att få träffa ett antal nya personer som man inte har träffat förut.

Helgen har innehållit mycket skratt och god gemenskap, undervisning med mycket hög delaktighet, lekar och bus, spontana bönestunder, betydelsefulla samtal, profetisk förbön och uppfyllelse av den helige Ande. Vid middagen på lördagen firade vi Herrens måltid tillsammans. Vi inledde måltiden med att bryta bröd och avslutade den med att dela bägaren.

Även om det är jättekul att bli fler känns det som om vi bara precis har börjat röra oss i den riktning som Gud har tänkt. Jag är inte intresserad av församlingstillväxt. Jesus har aldrig sagt åt oss att samla folk på hög, han har sagt till oss att göra lärjungar. Jag längtar efter att Guds rike ska få genomsyra hela samhället, att vi ska få se en multiplicerande rörelse av lärjungar som gör lärjungar som växer bortom all mänsklig kontroll och förmåga att mäta. Vissa säger att det är omöjligt. Det spelar ingen roll. Jag ger mig inte förrens den drömmen blir verklighet.

Den här veckan bloggar jag både på rickardcruz.se och på Pionjärbloggen.

Publicerat

Varför monologer?

Under väldigt lång tid har församlingar och kyrkor haft en förkärlek för monologer som metod för att lära ut trots att Jesus, Paulus och den tidiga församlingen som den beskrivs i NT inte verkar använda monologer speciellt mycket. I NT går det faktiskt inte hitta ett enda exempel på en monolog när en församling möts utan det är alltid fråga om dialog när det handlar om undervisning på en församlings sammankomst. När dessutom all pedagogik säger att monolog/föreläsning är det sämsta sättet att lära ut kan man verkligen börja fundera på varför vi så ofta har en så stor tilltro till att 30 minuters monolog en gång i veckan ska göra lärjungar.

learning_pyramid

Diagrammet till vänster hittade jag på David Watsons blogg och kommer från sidan 95 i boken How the Brain Learns av David Sousa från 2001. Boken baseras på en studie utförd av NLT Institute of Alexandria, Virginia. Om jag lyssnar på en monolog kommer jag alltså i snitt ihåg 5 % efter 24 timmar. Motsvarande siffra om jag får delta i en diskussion i samma ämne är 50%. Om jag får lära mig genom att praktisera ämnet i fråga fastnar 75 %. Om jag lär mig för att kunna lära ut till andra är siffran så hög som 90%. Vänta nu! Var det inte så Jesus gjorde lärjungar? Han undervisade oftast genom samtal, han sände ut dem för att göra det de lärde sig och han gav dem förtroendet att lära andra i sin tur.

Så hur kommer det sig att så många kristna har en sådan förkärlek för monologer? (Eller är det framförallt vi predikanter som älskar ljudet av vår egen röst?) Är det för att det känns så bra efter en härlig predikan eller finns det andra anledningar? Vad tänker du?

Publicerat

Koppla på strömmen!

Den kommande helgen har jag förmånen att vara tillsammans med Höglandskyrkan i Sävsjö på deras församlingsläger. Jag har blivit ombedd att undervisa om den helige Ande.

kristallkrona

Ett bibelord som jag ofta har fastnat vid är från Andra Timoteusbrevet kapitel 3 där Paulus talar om hur människorna ska bli i de sista dagarna. I vers 5 skriver Paulus att de kommer att ha ”ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft.” Tänk vad tragiskt när livet med Gud blir ett skal, en mask, en putsad yta men kraften är sedan länge försvunnen! Det är lätt att förfasas över dessa sista dagar men mer och mer tänker jag att det kanske är precis så det har blivit i vår tid.

Det var någon som ställde den här frågan: ”Om Gud skulle ta bort sin närvaro och kraft från våra församlingar och liv – skulle vi märka någon skillnad?”

bygglampaIbland har vi behandlat livet med Jesus som en prålig och dyr kristallkrona som vi vårdar ömt och putsar på ytan men har fullständigt glömt bort att koppla på strömmen.  Jag ser hellre livet med Jesus som en skitig och sliten men inkopplad byggarbetslampa. Den kanske inte ser mycket ut för världen, men strömmen är på och den gör som en lampa ska och lyser!

Kom helig Ande!

Publicerat

Spännande höst 2013

OBS! Publicerad 2013.

Hösten som ligger framför innehåller flera spännande saker. Jag känner mig både glad och förväntansfull och är övertygad om att Jesus har mycket gott på gång!

 

Den största satsningen under hösten, för min del, blir träningshelgerna med Peter Farmer som vi arrangerar i Helsingborg och Stockholm i november. De kommer att handla om att göra lärjungar och att starta enkla multiplicerande församlingar. Mer information om dessa helger och möjlighet att anmäla dig hittar du på simplechurch.se.

I Helsingborgs husförsamlingsnätverk har vi ytterligare tre större samlingar under hösten. I september är det dags för en gemenskapshelg på Sörgården 4 mil norr om Helsingborg då alla husförsamlingarna kommer samman för gemenskap, undervisning, bön och andra roligheter. Ser verkligen fram emot den helgen! I oktober och december har vi även nätverksdagar inplanerade. Kolla mer i nätverkets kalender om du är nyfiken!

Jag har några inplanerade resor för att predika och undervisa under hösten. Om en vecka har jag och familjen förmånen att vara tillsammans med Höglandskyrkan i Sävsjö på deras församlingsläger och i oktober ska jag vara med på en missionskonferens i Närke.

Ett pågående projekt under hösten är mitt bokskrivande med arbetsnamnet ”Middag med Jesus”. Det handlar alltså om en bok om Herrens måltid som en mättande gemenskapsmåltid som jag ska göra allt jag kan för att få klart. Om du vill får du gärna be för mig att det ska gå bra!

En sak som jag längtar enormt mycket efter är att vi ska få hitta in i att plantera evangeliet i befintliga grupper, gemenskaper och relationella nätverk, och att helt nya församlingsgemenskaper ska få växa fram i linje med det Jesus säger i Lukas 10. Jag hoppas och tror att vi ska få vara med om det under hösten eller i alla fall under det kommande året. Det känns spännande men enormt utmanande! Det är ett sätt att sprida evangeliet och plantera nya församlingar som vi inte har någon erfarenhet av.

Gud, låt din vilja ske och låt ditt rike komma!