Jag skulle vilja börja med att förbereda bloggläsarna på att det följande inlägget är något mer teologiskt nördigt än vanligt. Jag skulle vilja bemöta tankegångar om Herrens måltid som är vanligt förekommande i vissa sammanhang. En bibeltext som är viktig i förståelsen av nattvarden för de med en sakramental nattvardssyn är Johannes 6:52-59.
52Judarna började då tvista med varandra och säga: ”Hur kan han ge oss sitt kött att äta?” 53Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. 54Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. 55Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. 56Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. 58Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet.” 59Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
