Jag känner mig oerhört glad och tacksam efter den gångna helgen då vi bjöd in till ”Katalysator” i Stockholm. En katalysator är ett ämne som tillsätts för att sätta igång eller accelerera en kemisk process. Tanken var att helgen skulle få vara en katalysator i en framväxande rörelse av lärjungar och enkla, missionella församlingar i Sverige. Vår förhoppning var att samla så många som möjligt som delar den längtan men vi var inte alls förberedda på att det skulle finnas ett så stort intresse. Till slut blev vi en bit över hundra personer som var med på hela eller delar av helgen.
De som var med på helgen kom från en mängd olika platser i Sverige, från Malmö i söder till Skellefteå i norr. En del hade sedan en tid tillbaka funnits med i arbeten med inriktningen att göra lärjungar och låta enkla församlingar växa fram, andra stod mer i startgroparna och ytterligare andra var mest nyfikna.
Olika personer höll i undervisningen under helgen. På fredagkvällen talade jag om visionen för en rörelse av lärjungar. Fokus låg på att fullt ut låta Jesus vara i centrum, på missionsuppdraget och multiplikation (ett av avsnitten finns i det här blogginlägget). På lördagen hade vi tre olika pass på temat UPP, IN och UT. Min svägerska Maria undervisade om Jesus som hela livets Herre, Maria Fagré från Eklesia Örebro undervisade om nära relationer och överlåten gemenskap och Peter Ahlman undervisade om evangelisation och bön för sjuka ute på gatan. Efter Peters undervisning fanns det också möjlighet att följa med ut i Stockholm city för att be för människor. Vi fick höra flera härliga berättelser efteråt om människor som blivit helade på olika sätt. All undervisning under helgen präglades av hög delaktighet i både samtal och bön för varandra.
Charles Kridiotis talade på lördagkvällen och på den avslutande samlingen på söndagen. Lördagkvällen hade en speciell profetisk skärpa. Charles utgick från Johannes döparen och talade om att bli förelöpare och pionjärer för att ordet ska gå i uppfyllelse i vår tid.
En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom. Alla dalar skall fyllas och alla berg och höjder sänkas. Krokiga stigar skall rätas och ojämna vägar jämnas.
Under lördagen hade vi också en pass där vi fick höra på ett axplock av människor som berättade om deras erfarenheter och om vad Gud gör på olika platser runt om i Sverige. Jag blev oerhört uppmuntrad av att se den stora delaktigheten, längtan, ivern, hängivenheten, glädjen och kärleken under helgen. Det är så roligt att se hur Gud leder människor tillsammans och vänskap växer fram i en gemensam längtan efter att få se Guds rike komma i Sverige. Jag tycker man kan börja ana en begynnande rörelse…
Härligt att vara där och vad som kommer ut ur detta nu .
Jag känner mig omtumlad och marinerad i Guds kärlek efter helgen.
Tänk att jag fick vara med!
Härligt att höra! Gud är god!
Det rådde en väldigt god stämning och avslappnad atmosfär, i mycket beroende på bl a ditt inledningsanförande med avväpnande ödmjukhet. Vi blev väldigt uppmuntrade och inspirerade. Som lite utifrån kommande kände vi behov av att bli uppmärksammade och inkluderade. Ibland blev det inte så, men vid andra tillfällen lärde vi känna sköna medvandrare med en gemensam längtan. Sammantaget gav oss helgen en ny vitamininjektion av inspiration och kraft att fortsätta sträcka oss efter det Jesus vill göra i och genom oss i den tid som är nu. Vi kan bara tacka er (och Jesus) för initiativet.
Björn, tack för dina uppmuntrande ord! Hoppas att vi får tillfälle att träffas vid något mer tillfälle!
Mer sånt här! Nästa år vill jag vara med hela helgen! 🙂
Vi får väl se vad nästa steg är. Det blir säkert en fortsättning men Gud måste få leda.