Nya Testamentet är sprängfyllt av begreppet ”varandra” när det talas om församlingen och hur efterföljare till Jesus ska fungera tillsammans. Det säger väldigt mycket om vad församlingen är tänkt att vara. Jag har plockat ihop några exempel:
Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar. Joh 13:34-35
Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning. Rom 12:10
Därför, mina bröder, när ni samlas för att äta, så vänta på varandra. 1 Kor 11:33
Men Gud har fogat samman kroppen och gett den oansenligare lemmen större heder, för att det inte skall uppstå splittring i kroppen, utan lemmarna ha samma omsorg om varandra. Om en lem lider, så lider alla lemmarna med den. Och om en lem hedras, gläder sig alla lemmarna med den. 1 Kor 12:24b-26
Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Gal 6:2
Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. Ef 4:2
Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden, så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan. Ef 5:18-19
Underordna er varandra i Kristi fruktan. Ef 5:21
Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. Kol 3:13
Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. Kol 3:16b
Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör. 1 Thess 5:11
Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra. Heb 3:13
Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig. Heb 10:24-25
Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Jak 5:16a
Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder. Var gästfria mot varandra utan att klaga. Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. 1 Pet 4:8-10
Vad innebär det här konkret för vårt sätt att vara församling? Vad tänker du om att begrepp som undervisning, underordning, omsorg, förmaning, förbön och syndabekännelse kopplas till ”varandra”? Dela gärna med dig av dina funderingar.
Det jag tänker är att den struktur, som dominerar kyrkan av i dag inte ger utrymme för dom bibelverser, som du tar upp. Snarare är den ett hinder. I en gudstjänst där 2-5 st. sköter det hela från estraden, medan resten i stort sett sitter passiva blir det väldigt svårt att följa Petrus uppmaning: ”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått”. Uttrycket ”Var och en” ger väl utrymme för alla? Paulus använder också uttrycket ”var och en” i 1 Kor. 12 och i 1 Kor. 14.
Konkret måste det du tar upp innebära att vi återvänder till det sätt att vara församling, som den Helige Ande ledde dom första kristna till, nämligen husförsamlingen.
Tack för din kommentar, Rune! Jag håller med dig. Det finns helt klart många strukturer, traditioner och hjulspår som hindrar det församlingsliv som NT talar om. Jag tror att allt fler lärjungar till Jesus kommer att börja mötas i mindre konstellationer, i hem eller andra miljöer, och tillsammans upptäcka vad det innebär att vara församling utifrån ett ”varandra-perspektiv”.
jag tänker att det handlar om att alla får ta sitt ansvar för vad församlingen är och kommer bli, att ”varandra” innebär att både jag och andra är involverade och därför att det inte är rätt att förvänta sig att andra ska leva efter dessa bibelord, och inte jag. Och inte heller att bara jag ska fungera i sakerna som bibelorden tar upp utan att varandra också innebär att jag kan förvänta mig detta av andra. tror att det är lättast att börja hos sig själv: vill jag att församlingen ska vara en plats där människor kan bekänna synder, ja då får jag väl börja bekänna mina synder, vill jag att det ska vara en plats där man visar omsorg om varandra, då kan jag börja med att visa omsorg om mina syskon, vill jag att man ska underordna sig varandra, då är det kanske jag som får börja. även om jag tycker någon annan borde 😉 (med plats menar jag inte någon fysisk plats, men kom inte på ngt bättre uttryck)
Bra skrivet! Det är en viktig utmaning att vara ett föredöme i detta och samtidigt uppmuntra sina bröder och systrar att också vara det.
Mycket bra artikel, riktigt inspirerande broder!!
Tack Mats! Kul att du hittat in på min blogg! =)