Den fria kyrkan

En bekant till mig, Holger Klinteneberg, har skrivit en mycket intressant bok med titeln ”Den fria kyrkan”. Boken handlar inte, som man skulle kunna tro, specifikt om ”frikyrkan” utan är en generell jämförelse av två helt olika sätt att fungera som kyrka som löper genom historien. Holger kallar dessa två för folkkyrkan och den fria kyrkan. Han skriver själv att jämförelsen är väldigt generaliserande. Det finns ingen församling som helt motsvarar en av de två även om det finns tydliga historiska exempel som drar åt det ena eller andra hållet. Holger nämner bland annat den tidiga kyrkan, anabaptisterna och husförsamlingsrörelsen som exempel som generellt drar åt det han kallar för den fria kyrkan. Folkkyrkan betecknar den mer institutionella kyrkan som ofta fungerat som statskyrka i olika länder. Holger målar upp skillnaderna mellan folkkyrkan och den fria kyrkan på följande sätt:

Var och en av dessa skillnader mellan folkkyrkan och den fria kyrkan utgör ett kaptiel i boken. Holger är oerhört påläst och har en mängd referenser och litteraturhänvisningar för vidare läsning. Det här är en mycket bra bok för den som vill gräva lite djupare och sätta sig in i ideologin bakom helt olika sätt att vara församling. Holger utmanar läsaren att tänka till genom att utmana föreställningar som för många är djupt invanda.

Ett av mina favoritkapitel är det sista som handlar om vad som bildar centrum inom teologin. Detta är något som jag själv funderat på mycket och även skrivit lite om här. I den lutherska kyrkan, och andra sk reformatoriska sammanhang, är det väldigt tydligt att det är den lutherska tolkningen av Romarbrevet som är centrum och att allt annat tolkas utifrån detta centrum. Det innebär bland annat att väldigt mycket av innehållet i evangelierna, alltså berättelserna om Jesus och det han säger om lärjungaskap, på olika sätt tolkas bort. Holger skriver så här:

”Ända sedan Luthers dagar har den protestantiska kyrkan också talat om att ’skrift ska tolka skrift’. För Luther innebar denna metod att Skriften måste tolkas utifrån dess ’klara och tydliga ställen’. Och för Luther var det utsagorna om rättfärdighet och tro, synd och nåd, som var de klara ställena, vilka allt annat kom att läsas i ljuset av. Även texterna om Jesus liv läses i ljuset av dessa, det vill säga att Jesus liv och lära ställdes under Kristus som rättfärdiggörelsens objekt. Detta gör det inte så konstigt att Luther skulle anse att Romarbrevet och Galaterbrevet var förmer än evangelierna, eftersom dessa brev troligtvis skrevs för att reda ut dessa ämnen.” s. 124

I en rad olika lärjungarörelser genom historien har teologin haft sin självklara centrum i berättelserna om Jesus i evangelierna. Jesus liv och lära är det som allt annat utgår från, kretsar kring och tolkas genom. Istället för att som Luther läsa evangelierna med Paulus brev som utgångspunkt så läser dessa lärjungarörelser (den fria kyrkan) Paulus brev med evangelierna som utgångspunkt. Detta kan låta som hårklyverier men faktum är att det är en helt annan bild av livet med Jesus som framträder.

Om boken har någon svaghet så skulle det vara att Holger skriver lite väl mycket med den systematiska teologin som utgångspunkt vilket gör boken en gnutta tråkigare än vad den kunde vara. Det är förmodligen mest min personliga smak. Det är dock en bok som jag varmt kan rekommendera. Jag tycker att den var mycket intressant och delar den vision av församling som målas upp. Jag hoppas att det är många som läser boken! Bra jobbat Holger!

Den fria kyrkan av Holger Klintenberg går bra att beställa hos Evangelie förlag.