Kategori: allmänt

Publicerat

Mina måltider

I hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.

Apostlagärningarna 2:46

Finns det något som är så betydelsefullt för mänsklighetens existens som gemensamma måltider? Jag tror faktiskt inte det. Människor har alltid ätit tillsammans. Måltidernas tidpunkt, form, frekvens, innehåll och storlek har varierat i olika tider, och olika kulturer, men har alltid varit den avgörande skillnaden mellan ett liv i gemenskap och ett i ensamhet. I en måltid där människor delar mat med varandra fylls både behovet näring och gemenskap.

Lika centralt som det är för människor att äta tillsammans, lika central är Herrens måltid för gemenskaper av människor som tror på och följer Jesus Kristus. De absolut flesta kristna församlingar genom historien, har firat Herrens måltid i någon form. Jesus sa själv, så tydligt, till sina lärjungar att de skulle äta måltiden till minne av honom. Herrens måltid handlar om Herren Jesus och ger en församlingsgemenskap liv, gemenskap, fokus och kraft. Den är en hjälp för alla dem som följer honom att samlas kring det som är centralt i den kristna tron, nämligen Jesus. Samtidigt finns det få saker som är så missförstådda som Herrens måltid. Det som från början var Jesuscentrerade gemenskapsmåltider i människors hem har med tiden utvecklats till avancerade religiösa ceremonier, där varje kyrka och samfund har utvecklat sin egen teologi, tolkning och touch. Ger detta uttryck för en spännande variation och rikedom, eller har vi missat något väsentligt? Jag tror på det senare.

Fortsätt läsa ”Mina måltider”

Publicerat

Ödesnatten

Johannes pustade ut. Han och Petrus hade arbetat hela dagen med att ställa i ordning. Det var mycket som skulle göras inför en påskmåltid, men nu var de äntligen färdiga och alla låg till bords. Jesus hade som vanligt gett honom och Petrus en ganska märklig instruktion. De skulle gå in i Jerusalem, och när de får syn på en man som bär en vattenkruka skulle de fråga efter ett rum där Jesus och hans lärjungar kunde äta påskalammet. När Jesus hade skickat iväg dem till staden drabbades Johannes för ett ögonblick av tvivel. Det var inte direkt varje dag man såg en man som bär vatten. Det var något som nästan alltid var kvinnornas uppgift. Dessutom skulle det vara stört omöjligt att få tag på ett ledigt rum med så kort varsel. Jerusalem var fyllt av judar från både Judeen, Galileen och många andra platser runt om i världen. Alla skulle de fira påsk just den kvällen, och alla behövde ett rum att vara i. Johannes kom dock att tänka på att under de år han vandrat i mästarens fotspår så hade Jesus faktiskt till slut alltid fått rätt. Så blev det även denna gång. De mötte mannen och han hade visat dem till det rum på övre våningen där de nu låg till bords. Livet tillsammans med Jesus var verkligen inte likt något som Johannes tidigare hade känt till, det var helt annorlunda. Det var som om allt de var med om tillsammans med Jesus var planerat och dirigerat av Gud själv.

Det hade nu hunnit bli sent på kvällen. De hade tänt ganska många oljelampor i det stora rummet, och skuggorna från lågornas fladdrande sken dansade runt på väggar och tak och i ansiktena på skaran av goda vänner. På bordet var det dukat för påskmåltid. Där fanns det helgrillade lammet, det ojästa brödet, skålen med det salta vattnet, de bittra örterna och bägaren som fyra gånger under kvällen skulle fyllas med vin. Allt som stod på bordet hängde intimt samman med hur Gud hade befriat sitt folk ur Egyptens slaveri. De olika symbolerna som användes i varje judisk familj vid påskfirandet var tänkta att varje år påminna dem om Guds befrielse och räddning.

Fortsätt läsa ”Ödesnatten”

Publicerat

5 vanor för missionell livsstil

Den största potentialen för Guds rikes tillväxt finns hos helt vanliga troende lärjungar till Jesus som låter sig användas av Gud i sin vardag. Missionsuppdraget är inte en verksamhet eller ett program som vi kan ägna oss åt ibland, när vi har tid. Jag tror att Jesus kallar alla som följer honom att odla en missionell livsstil. Petrus skriver så här:

Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. (1 Pet 3:15-16)

När man läser en sådan uppmaning kan man fråga sig hur ofta man får frågor om sin tro. Varför vissa personer ofta frågor om sin tro? Varför får andra personer aldrig frågor om sin tro? Vad är det för typ av lärjungalivsstil som väcker frågor?

Fortsätt läsa ”5 vanor för missionell livsstil”

Publicerat

5 gåvor från helvetet

För ett tag sedan skrev jag en bloggserie om gåvorna i Ef 4:11 som många har läst. Jag tror att det är helt avgörande att återupptäcka hur Bibeln definierar de här gåvorna och deras funktion idag i en framväxande missionell rörelse.

I sin bok Primal Fire skriver Neil Cole på ett mycket bra sätt om dessa gåvor. I ett av bokens kapitel lyfter Cole fram Satans falska motsvarigheter till tjänstegåvorna. Faktum är att var och en av gåvorna i Ef 4:11 har en falsk motsvarighet som omnämns i Nya Testamentet. Neil menar att det främsta kännetecknet på dessa Satans falska motsvarigheter är att de inte utrustar och förlöser Guds folk utan snarare binder människor och skapar ett osunt beroendeförhållande. Dessa avarter har varit till stor skada eftersom de många gånger har förvrängt bilden av de gåvor som Paulus beskriver i Ef 4:11. Vilka är då dessa gåvor?

Fortsätt läsa ”5 gåvor från helvetet”

Publicerat

Ett förminskat evangelium

Inlägget som jag skrev för ett par veckor sedan om att avskaffa frälsningsbönen har blivit ett av de mest lästa inläggen på den här bloggen. Många har delat på Facebook och det har skrivits en del kommentarer. Uppenbarligen är det för många ett lite känsligt ämne.

Egentligen tror jag att det här handlar om en betydligt större fråga. Teologi och praktik hänger ihop. Det går inte att skilja det ena från det andra. Vår teologi formar våra praktiker och våra praktiker formar vår teologi. I de evangelikalt präglade kyrkorna i västvärlden har man länge predikat ett individualistiskt evangelium med fokus på att frälsa människors själar för att de ska komma till himlen. Man skulle kunna sammanfatta det så här:

Fortsätt läsa ”Ett förminskat evangelium”