Bläckfisk eller sjöstjärna?

I Nya Testamentet beskrivs församlingen som en decentraliserad rörelse. Det innebar att det inte fanns något högkvarter, att varje församling – oavsett storlek – var självbärande och att varje lärjunge var en bärare av Guds rike genom den helige Ande.

En väldigt bra bild att illustrera skillnaden mellan en centraliserad institution och en decentraliserad rörelse är bläckfisken och sjöstjärnan. Bläckfisken är en på många sätt fantastisk varelse. Om den blir skadad och exempelvis förlorar en av sina armar kan den förlorade kroppsdelen ofta växa ut. Dock har den ett centralt nervsystem. Det innebär att om den förlorar sitt huvud så dör den. Sjöstjärnor fungerar väldigt annorlunda. En sjöstjärna har inget centralt nervsystem (hjärna). Istället har den ett decentraliserat nervsystem som finns i varje del av sjöstjärnan. Om ett ben skärs av från en sjöstjärna växer inte bara benet ut igen, det avskurna benet börjar växa till en ny sjöstjärna!

Sjöstjärnan är en väldigt bra bild hur församlingen är tänkt att fungera där varje enskild del är bärare av den fulla potentialen av Guds rike.

Det finns en berättelse om några dykare i Australien som var oroliga över att sjöstjärnor höll på att ta över Stora Barriärrevet. De bestämde sig för att göra sig av med dem en gång för alla genom att skära dem i småbitar. Det de inte hade räknat med var att varje bit skulle bli en ny sjöstjärna. Problemet växte exponentiellt.

Samma sak kan man se när församlingen utsätts för förföljelse. Det får ofta motsatt effekt mot vad de som förföljer hade tänkt sig. Evangeliet sprider sig ännu mer. Detta kan vi se redan i Apostlagärningarna. Det var först vid förföljelsen som startade efter att Stefanus blev avrättad som lärjungarna spred evangeliet utanför Jerusalem och Judeen. Överallt dit de skingrades tog de Guds rike med sig, människor kom till tro och började följa Jesus och nya församlingar tog form. Ett annat lite mer nutida exempel på det här är församlingsrörelsen i Kina. Vid den sk Kulturrevolutionen på 60-talet skulle den kommunistiska regimen rensa undan alla hot. Man skickade hem alla missionärer, fängslade eller avrättade de flesta pastorerna, rev kyrkor och stängde teologiska utbildningar. Vid den tiden tror man att det fanns ungefär 1 miljon kristna i Kina och de flesta i västvärlden trodde att nu skulle församlingen i Kina dö. Det märkliga var att det motsatta inträffade. Istället för att dö har den underjordiska husförsamlingsrörelsen fortsatt att växa från år till år och idag tror många att det finns mellan 100 och 130 miljoner kristna – trots förföljelse. När pastorerna, kyrkorna och utbildningarna inte längre fanns där upptäckte vanliga troende kraften att de alla var bärare av Guds rikes fulla potential.

Det finns ett enkelt sätt att fundera på om en församling, rörelse, sammanhang eller organisation eller centraliserad eller decentraliserad – alltså om den fungerar som en bläckfisk eller sjöstjärna. Dör den om man tar bort ”huvudet”? En helt centraliserad institution upphör att existera om du tar bort huvudet. En helt decentraliserad rörelse påverkas inte alls eftersom det inte finns något huvud. Givetvis finns det en skala däremellan.

För den som vill analysera vidare så presenterar Brafman och Beckstrom en lista med 10 frågor i sin bok ”The Starfish and the Spider” för att avgöra om en organisation är centraliserad eller decentraliserad.

1. Finns det en person som bestämmer?
2. Finns det ett högkvarter?
3. Dör den om du skadar huvudet?
4. Finns det en tydlig uppdelning av roller?
5. Skadas organisationen om du tar bort en enhet?
6. Är kunskap och makt koncentrerad eller fördelad?
7. Är organisationen flexibel eller statisk?
8. Går det att räkna de anställda eller deltagarna?
9. Är de olika enheterna finansierade av organisationen eller finansierar de sig själva?
10. Kommunicerar enheterna direkt med varandra eller genom medlare?

Problemet när församlingen fungerar som en bläckfisk är att potentialen hos varje lärjunge aldrig kommer till sin rätt när man hela tiden är beroende av den mänskliga centrala styrningen för att fungera. Det gör att efterföljare till Jesus aldrig mognar på det sätt som Gud har tänkt. I NTs beskrivning är det endast Jesus som är huvudet i församling och varje enskild kroppsdel har direktkontakt med honom. Den helige Ande bor i varje lärjunge och om vi bara låter honom kommer han att ge oss kraft att vara vittnen för Jesus i hela världen och vägleda oss in i den fulla sanningen.

För de som arbetar för visionen om en rörelse av lärjungar som gör lärjungar och nya missionella församlingar som växer fram överallt där människor lever sina liv – är det helt avgörande att återupptäcka församlingens decentraliserade natur. Fler sjöstjärnor! =)

Kolla gärna in det här grymma videoklippet med Alan Hirsch om organiska system:

Om du vill läsa mer på det här temat kan jag rekommendera Neil Coles bok Church 3.0.