2005 när jag avslutade mina SALT-studier (Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi) skrev jag en uppsats om apostlar i NT där jag jämför en auktoritär syn på apostlar, som ofta återfinns i den sk nyapostoliska rörelsen, med vad Paulus säger om begreppet apostel i Efesierbrevet. Uppsatsen har tidigare funnits på SALTs hemsida som inte längre finns kvar. Eftersom jag ibland får frågor om uppsatsen så tänkte jag att jag lägger upp den här på bloggen för den som vill läsa.
Om vi längtar efter en missionell rörelse så måste vi våga återupptäcka innehållet i den apostoliska funktionen och gåvan. Bara för att det finns människor och sammanhang som har använt begreppet på ett felaktigt sätt för att samla mer makt hos enskilda individer kan vi inte kasta bort denna viktiga gåva som Jesus har gett till sin församling. Jag är övertygad om att det behövs många, många fler apostlar, profeter och evangelister.
Jag tycker att EFK skriver det bra i sin Sverigestrategi:
”Vi vill också bejaka människor med apostelns gåva som på ett särkilt sätt röjer vägen för nya församlingar och nya sätt att vara församling i en tydlig pionjäranda.”
2 svar på ”Apostlar i Nya Testamentet”