I vår tids Sverige blir det allt viktigare för lärjungar till Jesus att fundera över sitt förhållningssätt till Islam. Att antingen reagera i rädsla eller tappa fotfästet i sin egen tro är ingen god väg. Jag tror att vi har mycket av lära av Martin Accad. Han är en arabisk kristen författare och teolog från Beirut, Libanon som har undervisat och skrivit mycket gott i ämnet.
Accad beskriver fem olika förhållningssätt till Islam.
- Ett synkretistiskt förhållningssätt som försöker relativisera skillnaderna mellan kristen tro och Islam för att förena det bästa från båda. Här utgår man från ett religionspluralistiskt tänk som går ut på att alla religioner leder till Gud och att ingen religion har patent på absoluta sanningar.
- Ett existentiellt förhållningssätt som inte fokuserar på de andliga eller religiösa aspekterna utan på hur människor av olika tro kan bygga ett bättre samhälle.
- Vad Accad kallar ett kerygmatiskt förhållningssätt som innebär att förkunna ett ”suprareligiöst” evangelium om Jesus och hans rike. Här fokuseras inte frågan vilken religion som är sann utan om att alla människor behöver höra evangeliet – de goda nyheterna om Jesus – som inte kan likställas med någon religion.
- Ett apologetiskt förhållningssätt som bygger på diskussion och debatt för att bevisa den kristna trons sanning och påvisa felaktigheterna i Islam.
- Ett polemiskt förhållningssätt som anammar en krigslik strategi att på alla sätt attackera Islam.
Accad förespråkar det kerygmatiska förhållningssättet som enligt honom lyfter förkunnelsen av evangeliet bortom konflikten mellan kristendomen och islam för att istället förkunna ett tydligt budskap om Guds frälsning genom Jesus och behovet av omvändelse och efterföljelse.
Samtidigt beskriver han hur han vid vissa tillfällen tillämpar det existentiella förhållningssättet och vid andra tillfällen det apologetiska. Det existentiella förhållningssättet använder han sig av ibland i mötet med offentliga personer och samhällsföreträdare för att tillsammans hitta vägar för ett bättre samhälle där olika religiösa grupper behöver kunna samexistera. Det apolegetiska förhållningssättet använder han sig framförallt av i förtroliga samtal med människor som vill samtala och diskutera frågor om tro.
I det alltmer polariserade samhällsklimatet får det synkretistiska och det polemiska förhållningssättet alldeles för mycket utrymme. Synkretismen syns framförallt i delar av Svenska Kyrkan där religionspluralism håller på att bli allmänt accepterat och där man försöker tona ner skillnaderna mellan kristen tro och Islam. Det polemiska förhållningssättet är nog trots allt ännu vanligare, även bland kristna. I kölvattnet av flyktingdebatten och SDs framgångar i opinionen är det vissa som ser det som sin största kallelse att attackera Islam/muslimer. Personligen är jag övertygad om att båda dessa är helt fel väg att gå.
Bland kristna som vill dela evangeliet med muslimer har det apologetiska förhållningssättet varit dominerande. Det måste inte vara fel men jag tror att vi behöver bli mer medvetna om begränsningarna. När evangeliet reduceras till att handla om vilken religion som är bäst eller sann är det fortfarande evangeliet då? Jesus startade aldrig en ny religion – han startade en rörelse. Jesus kallade aldrig människor att konvertera, i betydelsen att byta religion – han kallade människor att omvända sig och bli hans lärjungar.
Accads ”kerygmatiska” förhållningssätt handlar om att förmedla evangeliet – inte kristendomen. De goda nyheterna handlar om Jesus och om hans rike. Oavsett om människor identifierar sig som muslimer, katoliker, baptister eller lutheraner behöver de få höra och ta ställning till detta budskap. Oavsett vilken religiös bakgrund man har finns det praktiker och föreställningar som man behöver omvända sig från och annat som kan få en fortsättning. Accad menar att det här sättet att förmedla evangeliet har större potential att sprida sig och bevarar i högre utsträckning familjer intakta när människor kommer till tro.
Jag tror att det är fullt möjligt att möta människor med stor respekt och mycket kärlek och samtidigt förmedla det radikala budskapet om Jesus och hans rike.