Det här är del 5 av 6 i Maria Cruz och Rickard Cruz bloggserie om kvinnor som ledare. Författare till denna del: Rickard
Ett bibelord som i århundraden har använts för att begränsa kvinnors möjlighet att leda och tala i församlingar är 1 Kor 14:33b-37.
”Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar skall de tiga i era församlingar. De får inte tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Vill de veta något, skall de fråga sina män där hemma. Ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. Är det kanske från er Guds ord har gått ut? Eller har det kommit bara till er? Om någon menar sig vara profet eller andligt utrustad, skall han inse att det jag skriver till er är Herrens bud.”
Vid första anblick verkar det vara kristallklart att Paulus förbjuder kvinnor från att tala i församlingen. Kruxet för kvinnomotståndare är att en sådan tolkning har flera stora problem. Här kommer några som är ganska uppenbara:
- Om man tolkar de här verserna som ett direkt, auktoritativt uttalande från Paulus får det ganska extrema konsekvenser. Det skulle innebära att kvinnor måste vara helt tysta under en församlings sammankomst och inte ens får ställa en fråga. Jag har inte hört talas om någon församling som tillämpar texten ordagrant på det sättet.
- Om detta skulle vara en allmän regel att kvinnor inte får tala eller ens ställa frågor i församlingen så skulle det motsäga Paulus själv, Jesus, resten av NT, och hela Bibeln för den delen. Bara något tidigare i brevet (kapitel 11) talar Paulus exempelvis om kvinnor som profeterar. Det är svårt att göra det med munnen stängd! Jesus sänder Maria från Magdala att vittna om hans uppståndelse för de andra lärjungarna. Skulle han verkligen uppmana en kvinna att synda som det första han gör efter uppståndelsen? Paulus uppmanar på andra ställen de troende att undervisa varandra (Kol 3:16). Återigen svårt att göra med munnen stängd. Om allt detta kan du läsa mer i tidigare inlägg i den här serien.
- Som stöd för att kvinnor ska tiga och underordna sig anges lagen – ”som lagen säger”. Problemet är bara att det inte finns någon lag, någonstans i GT, som säger att kvinnor ska tiga eller underordna sig. Tvärtom säger Ps 68:12: ”Herren låter sitt ord förkunnas, stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet.”
Det finns många olika åsikter på hur man ska tolka den här texten. En vanlig tolkning är att de här verserna inte fanns med i första korintierbrevet från början utan är tillagda i efterhand. Man menar då att de är ologiskt inklämda i ett avsnitt då Paulus talar om helt andra saker, nämligen Andens gåvor. Personligen har jag lite svårt för den tolkningen. Min grundhållning är att Gud har vakat över sitt Ord och att allt som finns med i Bibeln är tillförlitligt. Jag tror det är omöjligt att helt säkert säga hur man ska tolka den här texten. Det enda vi kan vara säkra på är att den inte betyder att Paulus anser att kvinnor ska tiga. Det skulle motsäga hela Bibeln.
Det finns en förklaring som jag tycker är rimlig.
I texten står det att lagen säger att kvinnorna ska tiga i de heligas församlingar. Även om vi inte kan hitta detta någonstans i Moseböckerna eller GT så kan vi faktiskt hitta det i Talmud som är en skriftsamling som för judarna fungerade som tillägg till de heliga skrifterna. Talmud förbjuder kvinnor att tala när det finns män närvarande eftersom en kvinnas röst är ”sexuellt provocerande”. Talmud säger också ”Det är en skam för en kvinna att låta sin röst höras bland män”. När Jesus nämnde Talmud använde han begreppet ”de äldstes stadgar”, ”era stadgar” eller ”människors stadgar”. Det är tydligt att Jesus inte anser att Talmud är Guds ord utan att Talmud snarare hindrar människor från att lyda Gud. (Matt 15:3, 6, Mark 7:8, 9, 13)
Genom hela 1 Kor svarar Paulus på olika frågor som församlingen har skickat till honom i ett brev. Vid flera tillfällen nämner Paulus deras frågor. ”I fråga om det ni skrev svarar jag” (7:1), ”I fråga om kvinnor som lever ogifta…” (7:25), ”I fråga om kött från avgudaoffer…” (8:1). Han ställer också frågor för att ta upp olika ämnen från deras brev. ”Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus, vår Herre? Är inte ni mitt verk i Herren?” (9:1) Han verkar också citera korintierna ”Allt är tillåtet för mig” för att sedan komma med ett eget uttalande för att väga upp deras – ”men allt är inte nyttigt”. Därefter repeterar han deras uttalande ”Allt är tillåtet för mig” och skriver ”men jag skall inte låta något ta makten över mig”.
Det är mycket möjligt att det fanns en judisk-kristen manlig grupp i, eller i koppling till, församlingen som var motståndare till att kvinnor skulle få tala, undervisa eller leda i församlingen och som hämtade inspiration från Talmud. Troligen är då vers 33b-35 deras uttalande som Paulus citerar:
”Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar skall de tiga i era församlingar. De får inte tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Vill de veta något, skall de fråga sina män där hemma. Ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.”
I vers 36-37 kommer Paulus kraftfulla svar till dessa män:
”Är det kanske från er Guds ord har gått ut? Eller har det kommit bara till er? Om någon menar sig vara profet eller andligt utrustad, skall han inse att det jag skriver till er är Herrens bud.”
Paulus frågor är helt obegripliga om de ställs till kvinnor som talar eller ställer frågor i församlingen. Däremot blir de fullt begripliga om de ställs till män som förvränger Guds Ord och försöker hindra kvinnor från att tala. Paulus försöker inte tysta kvinnorna i församlingen. Tvärtom! Han tillrättavisar mansgrisarna!
***
Hela bloggserien:
Hej Rickard! Jag tänkte inte ge mig in på alla era blogginlägg men just den här var jag intresserad utav.
Jag ska på förhand erkänna att jag tycker att kvinnofrågan är svår och något enkelt svar finns inte. Men jag tycker att du faktiskt gör det FÖR enkelt för dig själv.
Mitt första argument är att det inte krävs någon andlig kraft att yttra dig som du gör. Hela samhället och kulturen kommer endast att bejaka det du säger och det anser jag ska uppfattas som lite mysko! Att vara en Jesu efterföljare betyder i princip att man går på tvärs med det tidsandan säger och när man tror sig att Bibeln bekräftar tidsandan då behöver vi bli lite extra alerta… Jag väljer att stanna där
Annars blir det för långt… och du kanske vill tänka/reflektera lite …
Hej Theodor!
Jag kan försäkra dig om att vårt motiv inte är att följa tidsandan. Vi vill med ett ärligt och öppet hjärta, med den helige Andes ledning, söka sanningen i Ordet. Jag tror som du att vi är kallade att följa Jesus och inte världen och att Guds rike ofta är tvärt emot samhällets värderingar. Samtidigt är det viktigt att det är just att följa Jesus som är vår utgångspunkt och inte att vi per definition måste vara motståndare till samhällets värderingar i varje fråga. I så fall skulle vi kanske propagera för återinförandet av slaveriet…
Däremot skulle man kunna önskat att församlingen hade vågat vara mer provokativ och banat väg för kvinnors upprättelse i samhälle och församling och inte först nu vakna upp för vad Bibeln faktiskt säger.
Mycket nåd och radikal efterföljelse! =)
Debora i GT tolkade den del av uppenbarelsen som ditintills var given, hon var hustru, domare och profet, hon tycks ha efterträtt Josua. Men, hon var inte präst som Aron inga kvinnliga präster nämns i bibeln vad jag vet. Jag kan inte minnas att någon kvinna i GT eller NT kalla präst (biskop/övervakare med mera ja – men inte präst). Ibland drar Gud i Paulus brev en parallell mellan förhållandet mellan Mannen (Adam) och Kvinnan (Eva) och förhållandet mellan Kristus och församlingen och menar att församlingen ska tiga när Kristus talar, för att församlingen/Kvinnan är skapad för Kristus/mannens skull men Gud säger också (genom Paulus) att en man ska älska (agape) sin hustru på samma sätt som Kristus älskar församlingen. Dessa paralleller bör vi kanske inte glömma.
Prästerna i bland annat Svenska kyrkan, ger sken av att kunna förmedla Faderns ovillkorliga förlåtelser (utan att påpeka att Jesus i sin kommentar till Fader vår/ Vår fader talar om ett villkor för Faderns förlåtelse, ett villkor som återkommer i liknelsen om den obarmhärtige tjänaren) och de avslutar gärna en gudstjänst med att uttala den översteprästerliga välsignelsen.
I katolska kyrkor förekommer det att kvinnor predikar, men aldrig att de leder mässoffert.
Predika, profetera och leda en församling ja – men när en kvinna intar rollen som överstepräst nej då går hon för långt.
Jag skrev redan att totalfrågan är mycket svår. Tänker man på de olika samhällen i världen då förstår man ju självklart att kvinnan verkligen behöver upprättelse från förtryck. Jag anar dock att vår västerländska samhällen inte förstått grundtanken i att vara manligt och kvinnligt. Svårigheten är att frågan i allmänhet är tabu och framförallt i Sverige. Det faktum att Sverige intar en speciell plats i hur man tolkar manligt och kvinnligt borde vara orsak till mer tankearbete anser jag. Vi kristna anammar alldeles för lätt den ”bekväma” tanken som ju alla numera anammat att det inte ska vara någon skillnad på man och kvinna i Guds församling. Jag uppfattar en enorm ytlighet i tolkningarna.
För att förstå sig på manligt och kvinnligt ska man inte grotta sig i förbudstexterna utan zooma in på vem som står mall för manligt och kvinnligt, enligt mig. Paulus talar då om Kristus och församlingen i Ef 5 som hemligheten bakom förhållningssättet mellan mannen och kvinnan.
I Sverige hoppar man i princip över detta direkt genom att omedelbart lägga fokus på en vers som kommer till undsättning i svårigheten att vi ska underordna oss varandra…. Naturligtvis motsätter jag mig inte den tanken, men jag hoppas att du ändå kan förstå att jag menar att svenska kristna är alldeles för ytliga, jag tror rent ut sagt, för rädda att bränna sig vid ämnet då det som sagt är ju så enormt infekterat, precis som frågan om abort. Jag är dock övertygad om att vi inte kan få rätt syn på manligt och kvinnligt att vi inte anammar grunden till den : Kristus och församlingen, Fadern och Sonen. 1 Kor 11:3.
Theodor, vi försöker definitivt inte radera ut manligt och kvinnligt med det vi skriver i bloggserien. Paulus budskap i exempelvis 1 Kor 11 bör förstås som att han vill att män ska vara män och kvinnor vara kvinnor när de kommer samman i församlingen. Att du uppfattar våra bloggposter som ytliga kan jag inte göra så mycket åt.
Allt Gott och Guds frid!
Oj vilket tråkigt svar .. 🙁
Vad menar du?
Jag konstaterar en ovilja hos dig att verkligen ta mina kommentarer på allvar så då får det vara….
Tråkigt att du känner så! Jag har tagit dina kommentarer på allvar. Däremot verkar det inte som om du har tagit våra blogginlägg på allvar utan istället beskrivit dem som ytliga.
På det du skriver uppfattar jag att du har en genuin vilja och längtan efter det äkta och sanna. Bevara den längtan! Jag ber att Gud ska leda dig på din vandring. Allt gott och Guds välsignelse!
@Theodor V
Jag håller helt med dig och tycker att du är underbart sansad och klarsynt i din analys.
Gud välsigne dig!
”Vill de veta något, ska de fråga sina män där hemma!” Kanske detta inte har något alls att göra med en kvinnas rätt att undervisa eller inte? Män och kvinnor satt inte tillsammans. Kanhända kvinnorna hade för vana att ropa till sina män för att fråga om både det ena och det andra? Det måste i så fall ha blivit en väldig oreda och ett oljud som inte hörde hemma i gudstjänsten. Versen innan lyder: Ty Gud är inte oordningens Gud utan fridens.
Hej Kristina! Det du beskriver är en av de vanligaste förklaringarna på texten i 1 Kor 14. Det finns många problem med den tolkningen som jag beskriver i inlägget. Dessutom: Det finns ingenting i NT som ens antyder att män och kvinnor inte satt tillsammans. Att kvinnorna inte ens fick ställa frågor i församlingen kom inte från Paulus, det kom från Talmud-inspirerade män.
Galaterbrevet 3:28 Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
De kvinnor som Paulus talar om kanske handlar om de kvinnor som ej tagit emot Kristus.
Det är förstås möjligt att det är som du skriver men jag anser inte att det är troligt. Verkar märkligt varför Paulus skulle göra skillnad på icke troende män och kvinnor. Då tycker jag att förklaringen som jag uttrycker i blogginlägget är mer sannolik.